På Regeringens bord ligger ansökningar om utbyggnad av havsbaserad vindkraft motsvarande all kärnkraft i Sverige (DN 27 oktober).
I avtalet som garanterar regeringsunderlaget ändras de ekonomiska förutsättningarna för vindkraftetableringar. Kärnkraft är huvudinriktningen. De företag som står för planerna blir såklart tveksamma när spelplanen troligen ändras. Kalkyler ses över i avvaktan på aviserad lagstiftning.
Vindkraft som hade kunna realiseras i närtid kanske inte kommer tillstånd till förmån för satsningar på en energiform, vars etablering och produktion ligger långt bortom vindkraften. Jag behöver inte älta de 100.000 åren av lagring (som inte är löst ännu) och den nyvakna förståelsen för utsatheten vid krig och hot. Olycksrisken handlar, som vi av bitter erfarenhete vet, om större värden än de som rotorblad kan åstadkomma.
Ovanstående argument biter inte. Det är helt tydligt. Efter Harrisburg, Tjernobyl och Fukoshima fanns inget folkligt stöd för kärnkraft. Kanske inte heller parlamentariskt. Nu regerar dock strutspolitiken, som om inga faror finns. Att de ingenting har lärt?

Fri sjukvård för alla 85+. Hur kan det uppröra? Ja, Timbro verkar ha det högt på sin lista över saker som borde avskaffas. Så högt att det måste uppmärksammans när man har chansen att skriva i en av landets störta morgontidningar.
Den organisationen har nog sitt på det torra när det gäller lontakter och möjligheter att påverka direkt in i Rosenbad. Så mottagare var uppenbarligen vi andra. Så vi skall veta vad som kommer att ligga i pipeline. Att privatisering av kranvatten redan ligger där, har vid redan fått besked om. Från Timbro.
Det gäller att prioritera, sa skribenten. Konstigt, just det argumentet klingar aktuellt. Var hörde vi det senast? Var det inte efter 26 sekunders betänketid som den makalösa arvodeshöjningarna skulle motiveras just så i Norrtälje?

”I början av 1900-talet lyckades Socialdemokratin reformera ett av världens mest ojämlika länder med hjälp av införandet av bland annat arvsskatt och förmögenhetsskatt. Men mot slutet av seklet lade Socialdemokraterna sina egna klassutjämnande verktyg på hyllan och Sveriges förmögenhetsklyftor började växa igen.”
”- När Socialdemokraterna slutar beskatta svenska miljadärer , när partiet säger att det är för komplicerat med ekonomisk omfördelning, då säger partiet samtidigt att social rättvisa inte är möjlig. Människor som missgynnas av systemet kommer då att söka sig till alternativen.”
”Inte för att arbetarklassen nödvändigtvis tror att stängda gränser eller strypt invandring utgör en patentlösning på alla samhällsproblem. Men reformerna signalerar en samhällsomvandlande vision som slocknat i socialdemokratin.”

Thomas Piketty
fransk nationalekonom, som specialiserat sig på studier i ekonomisk ojämlikhet i förmögenhets- och inkomstfördelning.

Vägra svara på frågor med hänvisning till att frågeområdet och statsrådet är anmält för granskning i Konstitutionsutskottet. -Jag har fått det rådet säger statsrådet.
En stilla undran är hur det hade låtit från den politiska oppositionen under våren/valåret 2022 när en hel del KU-anmälningar lämnades in och samma svar som nu lämnas hade lämnats då av t.ex Justitiemininstern?

Naturskyddsföreningen granskar Tidöavtalet och kommenterar innehållet i miljö- och klimatområdet. Ett av partierna som står bakom avtalet, dess riksorganisation, begär kort därefter att den ideella föreningen skall lämna ut namnen på de privatpersoner som är bidragsgivare till Naturskyddsföreningen.
Föreningen vägrade, vilket får anses som självklart.
Man kan fundera över vad detta eventuellt indikerar. Något sådant här har aldrig förekommit förut enl föreningen. Vad skulle partiet göra med den informationen, om de hade blivit delgivna någon sådan? Upprätta ett åsiktsregister? Skall det uppfattas som en signal om man riskerar att bli registrerad hos ett politiskt parti om man skänker pengar till en organisation som framför kritiska åsikter om ett program som partiet är delaktiga i? Om så är fallet är det sannerligen nya tider som vi står inför. Kanske det ändå är berättigat att tala om ett paradigmskifte? Föreningsfriheten är grundlagsskyddad. Torde omfatta både rätten att vara medlem och även stödja ekonomiskt. Skyddet är för den enskilde gentemot staten. Förfrågan kom från ett parti med säte i Regeringskansliet.

https://www.dn.se/sverige/sd-begarde-lista-pa-naturskyddsforeningens-givare/

"Blideman ... berättar att det var få som visste att arvodesfrågan skulle upp på mötet eftersom den inte fanns med i några handlingar inför. Att han ändå var där berodde på att han fått ett tips om att saker var på gång."
(Journalisten 25 oktober 2022)
Reportaget handlar egentligen om det virala inslaget i hos SVT och de höjda arvodena i Norrtälje. De som nu verkar stå inför ett nytt beslut, efter uppståndelsen. Att inslaget blev viralt beror nog också på den långa tystnad som Kommunstyrelsens vice ordförande lämnar, innan han svara på reporterns fråga (26 sekunder). En evighet i livesammanhang.
Men, jag reagerar mest på uppgiften ovan om inga handlingar och få visste att frågan "skulle upp på mötet". Om det stämmer med verkligheten hade nog inte beslutet haft så stora chanser att överleva en rättslig prövning?
Men vilka signaler sänder det (om nu uppgifterna stämmer) att höjningarna skulle genomföras på ett både förmodligen olagligt och också ett kuppartat sätt?

https://svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/norrtaljes-politiska-ledning-chockhojer-sin-egen-lon-kommunstyrelsens-vice-ordforande-svarar

Enligt Naturvårdsverket ger torrlagda kärr, mossar, sjöar och vikar ifrån sig mer växthusgaser än de årliga utsläppen från personbils­trafiken i Sverige. Utsläppen på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter motsvarar 25 procent av Sveriges territoriella utsläpp.
En återvätning av utdikade våtmarker har därför beskrivits som en av de enklaste och mest effektiva klimatåtgärderna som finns - ojämförligt mycket billigare än till exempel CCS-tekniken.
I dag finns nästan en miljon kilometer diken i Sverige, vilket motsvarar 22 varv runt jordklotet. Så flitigt har svenska folket hackat och grävt i markerna att de grävda dikena sträcker sig 50 procent längre än sträckan på landets samlade naturliga vattendrag.
-  Vad som händer när du dikar en skog är att humus, alltså rester av döda växter, börjar röra på sig och rinner ner i sjöar som blir allt brunare. Det här bruna och grumliga vattnet har en negativ effekt både på produktionen av dricksvatten och på livet i sjöarna, säger Bo Landin.
Våtmarker, grunda sjöar och stilla flytande vattendrag absorberar inte bara humus. Tungmetaller och närsalter fastnar på vägen och sjunker till botten i stället för att rinna ut i sjöar och hav, där de orsakar miljöförstöring, övergödning och algblomning.
På så sätt fungerar våtmarker som naturens egna reningsverk.

Sverker Lenas
sverker.lenas@dn.se

https://etidning.dn.se/shared/article/darfor-har-vatmarker-blivit-en-stridsfraga/Ys2DUF1Q

Kalhyggen! Som besökare i skogen, även om det mest har handlat om reservat och tätortsnära delar, kan man ändå inte undgå att se hyggen. Och undra över om det är det enda möjliga sättet att bruka skog?
Svaret kan finnas i denna programserie. Det finns sju avsnitt från hösten 2021 och en fortsättning på tre avsnitt, släppta i dagarna på SVT play.
Avsnitt 1-7 är 30 min/avsnitt och fortsättningsavsnitten faktiskt något kortare.
Jag har bara sett fortsättningsavsnitten, men kan verkligen rekommendera dem. Vill man försöka göra sig en bild av varför det ser ut som det gör, tror jag att det går ganska bra med hjälp av dessa.

https://www.svtplay.se/video/37145733/vetenskapens-varld-slaget-om-skogen/vetenskapens-varld-slaget-om-skogen-fortsatter-sasong-2-avsnitt-2?fbclid=IwAR2xH1sZfqHz1racquJ_pERfjySHpB_s1NjZQEdj_NGjIGMJDmOuDI65eWg