"Blideman ... berättar att det var få som visste att arvodesfrågan skulle upp på mötet eftersom den inte fanns med i några handlingar inför. Att han ändå var där berodde på att han fått ett tips om att saker var på gång."
(Journalisten 25 oktober 2022)
Reportaget handlar egentligen om det virala inslaget i hos SVT och de höjda arvodena i Norrtälje. De som nu verkar stå inför ett nytt beslut, efter uppståndelsen. Att inslaget blev viralt beror nog också på den långa tystnad som Kommunstyrelsens vice ordförande lämnar, innan han svara på reporterns fråga (26 sekunder). En evighet i livesammanhang.
Men, jag reagerar mest på uppgiften ovan om inga handlingar och få visste att frågan "skulle upp på mötet". Om det stämmer med verkligheten hade nog inte beslutet haft så stora chanser att överleva en rättslig prövning?
Men vilka signaler sänder det (om nu uppgifterna stämmer) att höjningarna skulle genomföras på ett både förmodligen olagligt och också ett kuppartat sätt?

https://svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/norrtaljes-politiska-ledning-chockhojer-sin-egen-lon-kommunstyrelsens-vice-ordforande-svarar

Enligt Naturvårdsverket ger torrlagda kärr, mossar, sjöar och vikar ifrån sig mer växthusgaser än de årliga utsläppen från personbils­trafiken i Sverige. Utsläppen på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter motsvarar 25 procent av Sveriges territoriella utsläpp.
En återvätning av utdikade våtmarker har därför beskrivits som en av de enklaste och mest effektiva klimatåtgärderna som finns - ojämförligt mycket billigare än till exempel CCS-tekniken.
I dag finns nästan en miljon kilometer diken i Sverige, vilket motsvarar 22 varv runt jordklotet. Så flitigt har svenska folket hackat och grävt i markerna att de grävda dikena sträcker sig 50 procent längre än sträckan på landets samlade naturliga vattendrag.
-  Vad som händer när du dikar en skog är att humus, alltså rester av döda växter, börjar röra på sig och rinner ner i sjöar som blir allt brunare. Det här bruna och grumliga vattnet har en negativ effekt både på produktionen av dricksvatten och på livet i sjöarna, säger Bo Landin.
Våtmarker, grunda sjöar och stilla flytande vattendrag absorberar inte bara humus. Tungmetaller och närsalter fastnar på vägen och sjunker till botten i stället för att rinna ut i sjöar och hav, där de orsakar miljöförstöring, övergödning och algblomning.
På så sätt fungerar våtmarker som naturens egna reningsverk.

Sverker Lenas
sverker.lenas@dn.se

https://etidning.dn.se/shared/article/darfor-har-vatmarker-blivit-en-stridsfraga/Ys2DUF1Q