Ja, nu sitter man här med flera DVD rullar i bokhyllan (några fortfarande osedda) gjord av det manliga geniet Woody Allen. Samtidigt har jag nu sett HBO-dokumentären Allen vs Farrow. Verkligen ingen vacker bild av filmskaparen. Förutom allt annat som avhandlas i de fyra delarna, så tangeras också ?dilemmat? hur man kan förhålla sig till någon som anklagas för så allvarliga saker. Inte det största problemet i sammanhanget, men ändå. Kan man skilja på konstnären, hans verk och personen? Kan man med någorlunda gott samvete se hans filmer? Och kan man frigöra sig från det oerhörda han anklagas för?
I serien redovisas t ex den närmast besatthet han haft för filmteman som känns obekvämt nära verkligheten.
Allen står på något slags ?svarta lista? och kan inte göra filmer i USA längre. Spelar in i Europa istället. Några av hans filmstjärnor tar avstånd från honom och skänker bort sina filmgager. Andra, som har starkare (?) band, försvarar honom. Dottern Dylan fortsätter ihärdigt att berätta sin historia om det hon utsatts för. Sonen Ronan Farrow (journalist) har stöttat sin systers kamp och också bidragit till avslöjandena kring Harvey Weinstein.
Dokumentären är välgjord, detaljrik och sägs innehålla tidigare opublicerat material, bl a inspelade telefonsamtal mellan Allen-Farrow. Fyra timslånga avsnitt. Se den om ni får chansen.

Nä, jag skippar iallafall att se några fler Woody Allen-filmer.