Lite yrvaket konstaterar en ledarskribent i Borås Tidning att konsumtionshetsen är värre än partyknarket. De unga skolas in i beteenden som påverkar deras syn på livet och val. Tjäna pengar är det viktigaste.
Detta i en stad där shopping betraktats som en näst intill en livsstil och där cityhandelns väl och ve har varit en ständig debattfråga. Levande citykärna har varit lika med shoppingkassar hängande på underarmarna.
Som vanligt är det nog inte antingen eller utan både och när det gäller de unga och den koppling som görs till kriminalitet. Mer intressant är nog de blickar som nu möjligen riktas mot fler och kanske djupare förklaringamodeller kring det samhällsproblem som engagerar mest just nu; än hårdare straff, väktare, kameraövervakning och fler poliser. Och att de blickarna kommer från ett annat håll än det vi vant oss höra, än de som länge anvisat mer långsiktiga och på djupet förändrande åtgärder. Problemet med den aktuella texten är bara att ett skuldbeläggande bara kommer att leda till hesiterande på rent personliga grunder. Att peka på ett resultat låter sig göras, men någon konkret fingervisning om hur vi kommer tillrätta med konsumtionshetsen och dess verkningar saknas. Det hade varit en befriande slutkläm på en angelägen text.

Nu höjs röster för att bygga ut antalet jourskolor som en dellösning på ordningsproblem i skolan och rekrytering till den organiserade brottsligheten. Jag har inget speciellt emot denna åtgärd som f ö känns bekant från forna tiders OBS-klasser eller vad de nu mer kan ha kallats. Men om det inte samtidigt finns en vilja och förmåga att inse att det finns ett bakomliggande grundproblem som måste åtgärdas, riskerar det att bara bli; just en dellösning som inte leder till någon reell förbättring. Laga och lappa på ett redan trasigt system. Det gör vi inte hemma om rören läcker, mer än i panik. Vi byter rören eller vad nu själva felet är.
Hårdare straff och fler poliser. Ja, ingen som tittar isolerat på en brottskategori eller brottsoffer invänder. Men utan att fastna i statistik och hänvisning till forskning; magkänslan är också att det även här handlar om att lappa och laga. Avarterna inom den avkommunaliserade skolan och sjukvården; vi ökar kontrollen. Säkert välbehövligt, men överväger verkligen fördelarna? Inte i min bok.
Listan kan göras smärtsamt lång. Men det är en nyttig tankeövning. Försök se bortom det akuta. Fastna inte i diskussioner om den bästa akuta lösningen, som om den vore någon långsiktig strategi. Igen och igen; håll igång fler tankar. Kanske det leder till mindre själsdödande polarisering på samma gång, vem vet?

Ibland används förskönande omskrivningar när man skall beskriva och förklara hur saker hänger ihop. Med tiden har också ett klarspråk etablerats, främst bland makthavare. I en artikel om social dumping (rika kommuner förflyttar människor som man inte vill ha i sin kommun) säger ett kommunalråd i Nacka att man inte skall dalta med människor, som en kommentar. Det får väl ändå sägas vara ett tydligt exempel på klarspråk. Inte ens ett försök att via omskrivningar, nyord eller hittepådefinitioner försöka mildra det som man gör och har gjort. Gränsen är passerad och vi säger vad vi gör, utan att skämmas. Punkt. Förmodligen är en av många förklaringar att kommunalrådet inte har något att förlora på hur han nu uttrycker sig. Vokabulären är förmodligen sedan länge väl etablerad, både hos honom, hans partikollegor och hans väljare i Nacka kommun.
(Jag behöver nog inte tillägga att det är invandrade medmänniskor som förflyttas. Tidningen Dagens Nyheters undersökning visar att två av tre tillfrågade kommuner regelbundet utsätts för social dumping. Svarsprocent: 60, av landets 290 kommuner.).

Sammanfattningsvis är den mest uppenbara effekten av arbetslinjen fattigdom och ekonomisk otrygghet för de mest sårbara grupperna i samhället. Det mest förkastliga i dagens samhälle är att inte arbeta, och om man inte arbetar måste man disciplineras med låga bidrag. Påminner det inte om ”läran om fattigdomens nytta”?

Martin Nordin, docent i national­ekonomi vid Lunds universitet

(Politiken grundades på övertygelsen om att nationens väg till välstånd byggde på fattiga arbetares uppoffringar. Arthur Young, en brittisk författare och ekonomisk tänkare, skrev 1771: ”Alla utom en idiot vet att de lägre klasserna måste hållas fattiga, annars kommer de aldrig att vara flitiga.”
Utgångspunkten var merkantilismens uppfattning att höga löner driver arbetarna till lättja, dryckenskap och andra utsvävningar. Denna politik har också beskrivits som ”läran om fattig­domens nytta”.)

https://etidning.dn.se/shared/article/regeringens-bidragstak-gor-inte-de-fattiga-mer-flitiga/PqhqPnz9

Advokatsamfundet har en diciplinnämnd. Det är den bärande delen i det självsaneringssystem som gäller för denna del av rättssysemet. Denna nämnd har under 2022 behandlat 622 ärenden som anmälts dit. Av dem ledde 80 fall till en erinran, 32 advokater fick varningar, 11 fick varning med straffavgift och fyra advokater uteslöts. Dessa siffror har inte imponerat på åklagare och journalister som ansett att nämnden är senfärdig, tandlös och inte ta problemen på allvar. Så nu planerar samfundet för en tillsynsenhet för att skärpa sitt förebyggande arbete.
Av tradition har just denna yrkesgrupp haft både både hög svansföring och hållits högt i det allmänna medvetandet. Det förstnämnda har kanske delvis kunnat accepteras då yrkesgruppet åtnjutit det höga förtroendet historiskt. Nu krackelerar den bilden. Frågan är om en självsanerande tillsynsenhet är tillräckligt för att bringa reda? Att delar av rättssystemet redan är så ansatt sänder inga bra signaler. Rättsystemet är en kedja som måste kuna stå pall. Inga svaga länkar kan accepteras, för då är vi riktigt illa ute!

”Skolan är segregerad. Bostadsområdena är segregerade, så även förenings­verksamheterna. Vi är ekonomiskt segregerade, kulturellt segregerade och i princip även religiöst och etniskt segregerade. Ökad integration och inkludering leder till minskad segrega­tion vilket är brottsförebyggande.
Det är heller inte brottsförebyggande att ytterligare stigmatisera människor som redan lever i änden av segrega­tionen med lägst livsvillkor. Det kan noteras i bland annat förd retorik och lagförslag. Tvärtom så ökar det risken för kriminalitet.”

Nadim Ghazale, tjänstgörande polis 2006-2024, föreläsare och skribent

https://etidning.dn.se/shared/article/begreppen-forvrangs-nar-kriminalitet-kommer-pa-tal/9Y5WgMOz

Såg uppgifterna om den rapportering kring det kvinnliga språkröret, som startade precis innan nomineringsarbetet gällande det nya manliga språkröret närmade sig slutfasen. Antagligen är man konspiratorisk lagd om man gissar på ett sammanträffande? För inte kan det väl vara möjligt, inom politiken av alla områden; detta renhåriga och justa verksamhetsområde, att någon låter en s.k nyhet explodera i media i ett lämpligt läge? Om en partikollega med lite avvikande åsikter i förhållande till sig själv? För att säkra sin egen karriär?

- 75 procent av den svenska järnvägsanläggningen är över hundra år gammal (Jon Sundh, avdelningschef järnvägssystem inom Trafikverkets område underhåll.)

”Från början av januari 2025 stryps järnvägstrafiken på Västra stambanan när utslitna så kallade kontaktledningar och stolpar som förser loken med elektricitet måste bytas ut. Stolparna är över 90 år gamla och beräknad livslängd på en kontaktledningsanläggning är 40?50 år, Trafikverket kallar den för ”uttjänad”.” (DN 2023-10-24).

Sträckan Göteborg-Borås och kanske vidare mot Stockholm med lite högre fart än den hundraåriga järnvägen idag tilåter har diskuterats, planerats fram och tillbaka, skjutits på framtiden, stoppats och i dag återstartats som planeringsobjekt för Trafikverket igen.

Ingen skall anklaga ansvariga politiker med kommunikationer som ansvarsområde för att hasta in i framtiden med svensk tågtrafik.
Finns nog (andra) museijärnvägar som är mer pietetsfullt vårdade?