SR:s satirprogram Public Service nådde nya höjder idag. Bland de kommande förstamajplakaten: Gärna medlemskap i NATO - men först en rejäl förnedring!

Av den tidigare vice riksbankchefen Thomas Franzén lär vi oss tvärtom att ”fackföreningarnas lönekrav har anpassats till företagens mål om hög avkastning” och att lönernas andel måste öka jämfört med vinsterna (DN Debatt 2/4). Och på Nordea säger makrochefen Susanne Spector, med bakgrund i Svenskt Näringsliv, att facken borde ha krävt mer och att lönespiralskräcken inte är grundad i empirisk forskning eftersom ”lönetillväxt är en dålig indikator på framtida inflation” (DI, 29/3).
Medan fackpamparna klappar händer är det med andra ord bankfolket som varnar om alltför låga löner.
Vem hade kunnat föreställa sig?

Roland Paulsen
kulturdebatt@dn.se

Kanske är det dags att börja åtminstone försöka rensa i träsket bland tankesmedjor, kommunikationsbyråer och intresseorganisationer. Är inte tillfredsställande att företrädare för renodlade intresseorganisationer kan uppträda i media under ”falsk flagg”. Borde vara ett demokratiskt renlighetskrav att den som betalar för uppdraget också syns. Gäller såklart även de politiska partiernas finansiering, fullt ut. Upp med pengarna på borden, oavsett var de kommer ifrån.
Tycker att det relativt nya tankesättet kring kommunala partistöd är välgörande. Öppna redovisningar, utan alltför detaljerade krav och godkännanden. Istället är det väljarna som får ta ställning i valet hur de tycker att partierna agerat.
EU har 12.000 registerade lobbyorganisationer. Det säger väl något om hur intressant den här ”verksamheten” är? Att låte den ske i det fördolda är i fortsättningen är att blunda för verkligheten. Sverige håller på att bli ett särfall i Europa om vi inte åtminstonde försöka styra upp det här. Särfall - även i det här avseendet. Det spåret förskräcker.

Om man kan försöka bortse från det direkt uttalade syftet att använda lagstiftning för att ekonomisk försvaga ett motståndarpart kan man undra över försöket att presentera ett mer icke ljusskyggt argument. Hur står det då till med partiernas önskan att bli mer öppna med hur deras finansiering ser ut? Tja, den minnesgode kan ju försöka återkalla granskningen som gjordes av hur partierna förhöll sig till att krativt försöka lösa önskemålet från en påhittad bidragsgivare som påstod sig inte ville synas, enligt reglerna. Vet inte vad som skulle tala för att de har ett annat, i grunden, förhållningssätt idag?
Är det själva spelandet man vill komma åt, då öppnar sig oanade möjligheter att begränsa penningflöden. Både till själva staten och till ett otal verksamma spelbolag.

De små stegen. Är det möjligen nu vi ser det hända? Regeringen kortar tiden för externa styrelseuppdrag för högskolor och universitet. En tillfällig teknikalitet? Kanske. Argumentet verkar i alla fall vara att förhindra kinesisk infiltration.
Det är också ett känt faktum att utnämningsmakten är eftertraktad. Står högt upp.
Nog borde vi väl ha skarpare verktyg i lådan om syftet är att förhindra infiltration än mandattiderna för externa styrelsemedlemmar?
Vi har ju redan helt oblygt infört det östinspirerade kompisgynnande systemet med oligarker inom utbildningssystemet. Nu verkar vi vara på god väg med politrukter i styrelserna för universitet och högskolor.

Dags att läras sig ett nytt ord. Myntat av den amerikanska statsvetaren Cara Dagget. Män som är kränkta av kritiken mot fossilsamhället. Möter det med bl a klimatförnekelse. Påstås ha beröringspunkter med antivaxxare och konspirationsteoretiker. Hämtar inte sin näring från vänsterintellektuellt håll, om man så säger. Eller uttryckt på annat sätt; män i stora bilar som viktar sänkta bensinpriser (vid pump) högt.
(Lars Linder skriver om denna företeelse i DN idag).

Susanne Nyström i Dagens Nyheter idag. Mygel och båg, inget annat. Glädjebetyg är bara ett förskönande ord. Trixande med språket. Att sätta betyg är myndighetsutövning.
Korruption och rättsröta är andra synonymer jag skulle avända. Många blir tvärilska såfort något missförhållande avslöjas inom den gemensamma sektorn. Med all rätt. Förvånande nog omfattas inte det väl dokumenterade fusket inom den privatiserade vinstdrivande delen av skolan. Man måste ställa sig frågan: varför?

Det stora projektet är att knäcka Systembolagets alkoholmonopol. Tro inget annat. Vägen går via gårdsförsäljning, som låter trevligt och lite svårt att invända emot. Om man inte anar argan list. IOGT-NTO har sedan länge gjort det och argumenterat. Tyvärr verkar deras varningar, än så länge klinga ohörda. Kanske beror det på att en lobby/påtryckargrupp från en intressegrupp också misstänks ha en egen agenda?
Men som alltid; det går att ha fler tankar i huvudet samtidigt. Det resonemang som intressegruppen framfört i debattartiklar om de faror de redan sett, hur stora alkoholintressen investerat/stöttat/backat upp gårdsförsäljningstanken borde vara en hissad varningsflagga för oss alla. För visar de stora jättarna intresse för något som kan verka vara en småskalig idyllföreteelse betyder det med all säkerhet att det lurar större intressen i vassen. Det svenska alkoholundantaget för Systembolaget vilar på en mycket tunn tråd, det vet alla. En stabil majoritet av svenskarna är på mycket goda grunder nöjda med vårt Systembolag, så då återstår endast att ta en lite sväng och via gårdförsäljningsreglerna torpedera undantagstanken.
Om det här bara är en klassisk konspirationsteori? Håll ögonen och öronen öppna framöver. Fundera på vilka som är för och emot, och varför. Se sedan vad som händer om gårdsförsäljningsfönstret öppnas. Vilka som kommer att ta chansen att utveckla den idén storskalig.