Kriminalvården har läst Tidöavtalet och de straffskärpningar som föreslås komma. Räknat på behovet av platser och kommit fram till en tredubbling på 10 år (9000->27000). Här ska byggas anstalter nu.
Jag menar, de tycks inte för fem öre tro på straffskärpningarnas avhållande effekt????
Varför kör vi då vidare på den linjen, om ingen tycks tro på att straffskärpningar minskar kriminaliteten?
Artikel i SvD idag om Nederländerna som redan gjort det här. Insett att förebyggande och fotboja är bättre. Har tomma fängelser nu.

 

Göran

19 februari 2024 21:39

Så glad jag blir av att hitta någon som inser samma sak som jag gjort för länge sen. Att det inte är hårdare straff som avskräcker från brottslighet! Det finns inte EN enda mördare som i brottets stund kalkylerar med hur länga han/hon kommer att få sitta inne. Då räknar varje brottsling med att han/hon INTE åker fast. Om det vore så enkelt att hårdare straff minskade brottsligheten skulle ju t.ex USA ha minskar kriminaliteten långt under våra siffror. Men istället är det precis tvärtom!
Ingenstans i den utvecklade världen sitter så många människor (räknat per capita) i fängelse som där.
De har både dödsstraff (i vissa delstater) och fängelsedomar på flera hundra år i skalan. Ändå är brottsligheten per capita skyhögt större än hos oss. Hårdare straff har aldrig löst något.
Däremot humana metoder i fängelserna där man vill försöka få fångarna att anpassa sig till ett laglydigt liv. Som i Norge t.ex Den amerikanske filmaren Michael Moore har besökt norska anstalter och gjort filmer på Youtube om dem. Där blir det lätt at förstå att man kommer så mkt längre med medmänsklighet och empati.

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

Göran Björklund

19 februari 2024 22:35

Precis så är det ju. Skulle vara intressant om någon någongång visade evidens på det som nu skickas fram i rask takt. Eller åtminstone någon frågar på de nästan dagliga presskonferenserna om vilket vetenskapligt stöd som ev. åberopas.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De klassiska problemen med kärnkraft: en evig avfallsskuld, olycksrisken, säkerhetsrisker, urangruvor och en sårbar och centraliserad elproduktion, väljer regeringen att tala tyst om. Istället lyfts klimatet som ett av de avgörande skälen till att vi...

Enligt våra beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8-17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft. Detta inkluderar kostnader för flexibilitet och hänsyn till begränsningar i över...

Att antalet lastbilar ökar är ingen nyhet för den som kört bil de senaste decennierna. Markant.En medeltung lastbil (exempelvis 12-16 ton) kan orsaka vägslitage som motsvarar flera tusen personbilar. Det har beräknats att en lastbil kan motsvara slit...

Forskning om så kallade hundvisslor kan bidra till insikter om varför fakta och förnuft sjunker i status i det offentliga samtalet. Enligt Robert Henderson och Elin McCready bedömer åhörare en talare utifrån två faktorer: sanningshalten i talarens ut...

Men när frågan om att ändra i grundlagen för att kunna dra tillbaka medborgarskap är på agendan kommer också de olika måttstockarna för människor i samma samhälle att aktualiseras. Vissa kommer att kunna berövas sitt medborgarskap på grunder som sann...