Det må handla om erfarna jurister, domare, eller andra. Ju högre upp i hierarkierna desto svårae, tydligen. När jävsanklagelserna kommer för nära blir de aldrig svaret skyldiga. De gör snabbt sin egen bedömning. Saken med jäv är just att den som närmare sig ett jävsförhållande ofta är den som är allra sämst på att göra en korrekt neutral bedömning. Det ligger så att säga i sakens natur. Och så klart; desto mer som står på spel, desto viktigare att kunna distansera sig. Heder, äre, nit och redighet.
Med det sagt: döm åtminstone inte i egen sak. Varken i förväg och framför allt inte i efterhand. Överlåt det åt någon klarsynt som inte står i något beroendeförhållande till någon eller något som är inblandat.

https://svt.se/nyheter/inrikes/avslojar-polisharvans-utredare-hade-uppdrag-at-forsvaret

”I själva verket är det lika orimligt att tro att en dator som simulerar språkanvändning blir medveten som att det börjar regna och blåsa inuti en dator som beräknar vädret. Det är skillnad på modell och verklighet. Sanningen är att det enda vi vet är att medvetanden uppkommer i biologiska hjärnor men vi har ingen aning om varför eller hur.”

Ulf Danielsson
Professor i teoretisk fysik och författare
(https://www.dn.se/kultur/ulf-danielsson-slapp-formanskligandet-av-tekniken-och-se-ai-for-vad-det-ar/)

De som oroar sig för AI och dess framfart och framtid kanske kan finna tröst i professorns ord ovan. Lite märkligt är det ändå med den oror som ett stort antal forskare och andra uppvisar. Själv kan jag se mer närliggande och betydligt större orosmoment i tillvaron. Relativiserande är förvisso en härskarteknik. Inte min mening att försöka argumentera längs den linjen, egentligen. Så många andra som ständigt kör det rejset. Men ändå. Om vi tvingas prioritera farorna vi ser så är iallafall jag mycket mer uppmärksam på den brygd av jävelskap som mänskliga hjärnor (friska eller ej) dagligen och stundligen kokar ihop. På den världspolitiska scenen och även lokalt i Sverige.