Hade en obeskrivlig hosta för en tid sedan. Tvingades sitta uppe en stor del av natten. Grep efter första bästa bok i hyllan bakom axeln, en icketegelsten. Blev en gammal samling av Torsten Ehrenmark-kåserier. Jag köpte under några år på 70-talet dessa böcker i julklapp till min pappa. Jag lyckades få tag på ett signerat ex ett år. Minns att jag var så generad att jag inte fick fram något fyndigt att be honom skriva på första sidan. Jag kommer  inte ihåg om Torsten sa något och inte heller vad han skrev. Mitt livs enda boksignering. Jag har alltid undrat vad jag skulle säga om det blir aktuellt någon mer gång? Inte med Torsten Ehrenmark, han är väl avliden nu, men någon annan.

Den här boken var från 1988. Kanske har jag själv fått den under senare år?

Det var iallafall ett trevligt återläsande. Jag läste väl halva boken den natten. Under julledigheten, med avslutning idag, den andra halvan. Trisamt nöje. Tidstypisk så det förslår. Men underhållande.

Fick föresten en CD signerad (också det den hittills enda) av Sven Zetterberg (se separat i bloggen om detta tillfälle). Behövde inte säga så mycket den gången heller. Sven skrev snällt sitt namn, det var allt.