Riksdagen har skapat en myndighet, ett tvärvetenskapligt expertorgan, för att utvärdera Regeringens politik. Enligt rådets instruktion skall ledamöterna ha hög vetenskaplig kompetens inom områden som är viktiga för samhällets klimatomställning. Rådet är oberoende, alltså inget utredningsorgan, utan skall granska objektivt utifrån sin kompetens.
Idag kom Klimatpolitiska rådets utvärdering. Regeringens klimatpolitik leder till ökade utsläpp och för Sverige in på en ”onödigt riskfylld väg”, konstaterar rådet. Sverige ser inte längre ser ut att nå varken uppsatta klimatmål eller EU-åtaganden till 2030.

Men, ansvarig minister är ”inte orolig”.

En annan minister var orolig. Inte specifikt för miljön och klimatet den gången, utan påstådd terrorverksamhet kopplad till en av FN:s biståndsorganisationer. Det kan ha medfört stora konsekvenser för den drabbade civilbefolkningen.

Det kommer kanske inte att vara lätt att härleda vilka eventuella konsekvenser en icke orolig minsters inställning kan få. Nu har vi ju inte ministerstyre, utan Regeringen fattar beslut kollektivt. Men kanske hade det åtminstonde varit klädsamt med lite ödmjukhet inför det som rådet konstaterar och föreslår? Om inte är ju risken stor att många med mig kommer att ställa sig frågan varför experter skall offra tid och intellektuell kraft i onödan? Mödosamt utvärderingsarbete som bara skall läggs till handlingarna, som en ren formsaksbagatell? För jag utgår ifrån att även den formella uppdragsgivaren till rådet och granskningen, Riksdagen, inte heller kommer att agera. En tröttsam vandring via troliga, numera rutinmässiga, anmälningar till Konstitutionsutskottet, är nog det enda som återstår innan utvärderingen är passerad till historien. Till ingen nytta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De klassiska problemen med kärnkraft: en evig avfallsskuld, olycksrisken, säkerhetsrisker, urangruvor och en sårbar och centraliserad elproduktion, väljer regeringen att tala tyst om. Istället lyfts klimatet som ett av de avgörande skälen till att vi...

Enligt våra beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8-17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft. Detta inkluderar kostnader för flexibilitet och hänsyn till begränsningar i över...

Att antalet lastbilar ökar är ingen nyhet för den som kört bil de senaste decennierna. Markant.En medeltung lastbil (exempelvis 12-16 ton) kan orsaka vägslitage som motsvarar flera tusen personbilar. Det har beräknats att en lastbil kan motsvara slit...

Forskning om så kallade hundvisslor kan bidra till insikter om varför fakta och förnuft sjunker i status i det offentliga samtalet. Enligt Robert Henderson och Elin McCready bedömer åhörare en talare utifrån två faktorer: sanningshalten i talarens ut...

Men när frågan om att ändra i grundlagen för att kunna dra tillbaka medborgarskap är på agendan kommer också de olika måttstockarna för människor i samma samhälle att aktualiseras. Vissa kommer att kunna berövas sitt medborgarskap på grunder som sann...