Måste säga att det är väl ett av de coolaste namn man kan ha som fotbollsklubb att heta S:t Patrick`s Atlethics och representera Irland? Alltså, vi snackar nationens skyddshelgon som man firar grundligt på S:t Patricks Day.

Det är alltså Elfsborgs motståndare i kvalet till UEFA-cupen vi talar om. Match i morgon på Borås Arena.

Det är ju lika häftigt som om vi hade ett lag som heter S:t Göran´s!

Smaka på det!

Tyskland var en krampande turkisk spelare från att tvingas spela en mycket osäker förlängning. Vad jag önskade dem den pärsen!

All heder åt det turkiska lagets insats.

En härlig låt som väcker fina minnen från vårt San Siro-besök för ett år sedan.

Tycker att det var kul att Inter vann ligan. Det Zlatan gör i den sista matchen är inget annat än en sannsaga. Stort!

Så var det avklarat för 26:e gången. Missen i fjol, på grund av ryggskadan, svider fortfarande. Det hade kunnat vara 27 gånger på raken.......

Med tanke på den korta tid och den minst sagt klena statusen vid träningsstarten vid jul får man vara nöjd. Enligt icke bekräftade uppgifter blev sluttiden 2.01.29 Är väldigt nöjd och tacksam att jag kan springa igen.

34 000 som springer är en kraftfull manifestation för löpningen. Många vittnar om folkfesten och det är bara att som vanligt ställa in sig i ledet av glada deltagare.

Trots fler deltagare än någonsin upplevde jag att det var större möjligheter än på många år att "göra sitt eget lopp". Inte alls lika trångt kring fötterna som tidigare år.

När blodblåsan på vänster "pektå" har lagt sig lite inleds uppladdningen för 2009. Det talas om att man måste vara ute i god tid med sin anmälan för att ens komma med. Får väl börja med det. Tänker inte missa ett lopp till, i vart fall inte på grund av någon administrativ miss från min egen sida.

Förutom den egna trippentill fots blev varvet som vanligt en musikalisk resa, från Proud Mary vid Mariaplan via ukeleleplink på Hisingen till Rytmen av en regnig natt på Avenyn. Inte heller att förglömma den olympiska hymnen (tror jag) vid Storan. Allt lika uppskattat.

Varje år i maj släpps Lasse Kinch lös  på bästa sändningstid i min TV. Då vet man att det ät hockey-VM igen. Jag vet många som stör sig på honom. Själv vet jag inte riktigt, han hör till på något sätt. Inte så att jag skulle sakna honom, men när han nu finns och man hör på honom, så känns det det "som vanligt" på något sätt. Varken bra eller dåligt. Då vet man också att Håkan Södergren är i antågande. Och förmodligen även Leif Boork.

Jag är dock glad att slippa P-A Gullö. Han är bara "för mycket".

Dessutom kommer man efter 14 dagar att fullkomligt storkna och vara beredd, på stående fot, att lova att aldrigt köpa en burk Norrlands-Falcon. Möjligen en Skoda!

Ibland blir det lite svårt att hänga med. I det nyss avslutade slutspelet i ishockey uppstod en situation som var lite "kul". Ett (till synes) givet mål dömdes bort. Dessförinnan hade domaren och en av linjemännen först dömt mål. De sedvanliga protesterna var högljudda. Det eviga snackandet (kommuniceradet som det på förbundsretorik kallas), som pågår vid snart sagt varje avblåsning i elitseriematcherna, hela säsongen lång, vidtog.

Efter konferens med videodomarna godkändes inte målet. Då tog protesterna givetvis ny fart, med nya "kommunikatörer". Huvudinvändningen var då att: "Du kan ju inte ÄNDRA ett domslut! Du har ju redan godkänt målet."

Nä, just det. Hur var det nu igen? Det som varje protesterna hockeyspelare högst av allt vill uppnå, kan inte tillåtas av principiella skäl. Eller...... hur vill vi nu ha det?

För att (möjligen) behålla någon form av trovärdighet kanske de evigt protesterande svenska hockeyspelarna skulle försöka ta intryck från annat håll. Yngste sonen påpekade att i det pågående NHL-slutspelet åker spelarna per omgående till utvisningsbåset utan snack. Befriande respekt för spelets idé, regler och dess uttolkare; domarna.

Kaos är granne med Gud?

Inte en trepoängare ännu. En ynka poäng och sist i Allsvenskan. Tränaren kickad (ja, kallade det vad ni vill).

Det kunde onekligen ha börjat bättre!

Var på Ullevi i lördags. Hade hoppats på ett glatt återseende. Peking åter i Allsvenskan. Senaste live-minnet är från Ryavallen året då Norrköping åkte ur. Olle Nordin var tränare. Inget muntert minne.

Nu är laget tillbaka. Såg lite halvtrevande ut i TV-premiärenmot Djurgården. Sedan bara en poäng hemma mot Trelleborg! Borde ha varslat faran.

Tyvärr besannades alla farhågor. En stabbig backline, obefintligt mittfält och forwards som inte kan göra mål.

Jag förstår Sören Cratz´ uppgivenhet efter matchen.

En väl beprövad klyscha får bli räddningen; efter denna inledning kan det bara bli bättre!