I Spanien blir det gratis att åka tåg i fyra månader från och med september. Politiskt beslut. Man säger sig vilja underlätta för vanliga människor. Tyskland har sin omskrivna 9 euro-biljett i sommar. Läser i min lokaltidning om Västtrafiks dyra biljettpriser, vissa biljetter har stigit i pris med 70% de senaste elva åren. Mer än bensinpriset. En av de ansvariga politikerna trasslar in sig i varför det blivit så dyrt och att det kommer att fortsätta på samma sätt. Ser ut på samma sätt i resten av landet.
Skillnaden i angreppsätt blir tydlig. Antingen har man förfoganderätt och kan koppla samman politisk vilja direkt till genomförande eller också inte. Vad vi ser i Sverige är hur politiken överlämnat sina möjligheter att styra samhället i den riktning man önskar och i stället prioriterat att mata marknadens aktörer med skattemedel. Skapat ett antal lager mellan beslutsnivån och genomförandet. Kallas lite olika saker som upphandling, konkurrens, resultatenheter, beställare-utförare och gud vet vad. Allt under valfrihetsflaggan. Bekvämt att inte behöva kopplas samman med det direkta utförandet.
”Om jag hade kunnat hade jag gärna sänkt priset” som den ansvariga politikern sa i lokaltidningen. Kan det bli tydligare än så? Och det indikerar ett allvarligt demokratiproblem. För om politiken på område efter område valt samma upplägg (vilket det gjort och alltjämt fortsatt gör), vad händer då med vår uppfattning om folkstyre och demokrati?

De som förutsåg en smutsig valrörelse blev snabbt sannspådda. Ett av riksdagens minsta partier höll sig inte för goda för att försöka slå politisk mynt av ett tragiskt våldsdåd. Ett mordförsök på ett barn. Troligen utfört av ett annat barn. Och från den sunkiga delen i det fria ordet utmarker hämtade man näring för en valaffisch.
Nu vet vi ju att man gör så för att vi andra skall gå i fällan och tala om partiet, förvisso kanske i upprörd ton, men ändå tala om dem. Att vara bortglömd eller ointressant är spindoktorernas mardröm. Så; har man inget annat att komma med så kan man uppröra i vart fall. Och i bästa fall ta sig uppåt i medvetandenivån hos potentiella väljare. Att välja att fiska i de grumligaste av vatten är en iskall strategi.
Men ändå, att det inte finns några anständiga gränser?

Grekland fälldes i Europadomstolen för mänskliga rättogheter den 7 juli för att ha sänkt en båt med 11 asylsökanden. 11 döda.
Händelsen ligger några år tillbaka. Känslan är tudelad. Hopplösheten över mänsklig grymhet och hoppet att rättvisa ändå skipas, om än sent.

Kanske är det bara en storm i en lokal ankdamm, men kanske lite lärorikt ändå?
Borås utser på sin födelsedag en Boråsambassadör för det kommande året. Ett hedersuppdrag som brukas axlas av mottagaren med stolthet.
Iår utsågs en näringslivsprofil. Högprofilerad sådan med börsintroduktion på meritlistan. Så långt var det nog inga problem.
Men just nu, medan detta skrivs är det uppståndelse lokalt. Upprörda röster höjs i lokalpressen, för ambassadören har kallat sin hemstad för ”en håla”. Jojomän! Ingen risk för hörfel eller taskig citatteknik. Finns i en influencervideo på Youtube. En av de tunga aktörernas alster dessutom.
Är det nu någonting att bli upprörd över? Är det inte bara den halvstora staden med ambitioner som är ömtåad? Bättre självförtroende borde väl vara på plats än att man låter sig störas av något sådant? Ja, kanske.
Men lärdomen jag inte kan motstå att, lite skadeglatt ändå, dra är att du inte automatiskt blir varken en bra människa eller kvalificerad för ett hederuppdrag bara för du badar i pengar. De rätta kvalifikationerna borde de som utsett ambassadören ha försäkrat sig om att de fanns. Kan inte tro att de varit särskilt grundliga i den analysen, utan kanske har de låtit sig bländas av framgång mätt i pengar.
(För övrigt är influencerns krälande i stoftet inför att ens få finnas i näringslivsprofilens närhet, i alla fall så långt in i videon som det krävdes för att få höra ordet ”håla”, beklämmande att lyssna till).

En kvinna mördas på öppen gata i Visby under Almedalsveckan. En omskakande händelse. Kort därefter rullar veckans DJ-battle igång. Omskrivet event sedan tidigare. Nu kritiserat för att det inte ställdes in p.g.a den tragiska händelsen.
Arrangörerna hänvisar till polisen som inte bedömt att hotbilden för veckan oförändrad och att alla arrangemang med seminarier och föreläsningar kunde fortgå.
Men bara för att man får betyder inte att man måste. Duger inte att gömma sig bakom de övergripande hotbildsbedömningarna. Mycket av det som sker i Almedalen är seriös diskussion som mycket väl kan fortgå under sådana här omständigheter. De var kanske t.o.m önskvärt för många att få möjlighet att dela sina känslor och upplevelser. Flera partier sa sig avstå från politiska utspel av respekt. Då kan man verkligen sätta ett stort frågetecken varför ett jippo utan varken politisk eller annat seriöst innehåll nödvändigtvis måste tondövt rulla på, som om ingenting hänt? Ansvaret för att det skedde faller helt och hållet på arrangörernas egna bedömningar av lämpligheten. Klent att de inte vågar stå för sin syn på det egna arrangemanget i förhållande till det som inträffat. Man lät sina egna intressen i eventet stå över alla andra hänsyn. Förmodligen ekonomiska.