Det politiska spelet snurrar obekymrat och inte helt oväntat vidare. Global uppvärning är sedan länge reducerat till en bricka, som knuffas under ett pliktskyldigt mumlande fram och åter mellan de som besitter makt och förmåga i stort att åstadkomma en förändring.
Det obehagliga, men också det fina i kråksången, är att det här är ett område som lever sitt helt egna liv. Objektivt mätbart på många områden. Det varmaste året sedan mätningarna började osv. FNs klimatpanel talar klarspråk. Miljömål kan man rycka lite på axlarna åt och lakoniskt konstatera att dit kommer vi inte att nå, men…
Åtärder som skulle betyda något på riktigt kommer att kosta och kanske också svida. Det är först när vi på allvar sänker vår standard, åker bil i mindre omfattning, flyger mer sällan, tänker solidariskt och globalt och konsumerar bättre, rättvisare och riktigare, som någonting av betydelse kommer att hända. Om det kommer att räcka i så fall inom den utmätta tid som står till buds, återstår att se för de som är med då.
Under tiden tickar Domedagsklockan. Vid den senaste justeringen återstod 90 sekunder innan det var för sent. Så kort tid har den aldrig tidigare visat. Det var för ett år sedan. De som tycker utveckligen har gått åt rätt håll sedan dess, får gärna räcka upp en hand!

Råvarupriserna har rasat på världsmarknaden. Naturgas har t ex sjunkit i pris sedan 2022 med nästan 90 %, likaså priset på oceanfrakt. Olja och bränsle är inte heller inte lika dyrt nu som tidigare. Globalt handlade matvaror (vete, socker och mjöklpulver) är idag nästan tillbaka på samma nivå som i början av 2021. Veteskördarna i världen ligger på rekordnivåer.
Svenska matvaror borde då rimligen, om man tror på marknadsekonomins välsignelse, också vara tillbaka på den tidigare nivån, när nu den oroliga världsekonomin har lugnat ner sig? Nä, den har unde samma period blivit 26 % dyrare och ligger kvar i princip oförändrad på denna nivå. Exemplen i texten är hämtade från DN, idag. Mjölken som kostade 10 kr innan pandemin och krigseländet steg till 13 kr och har förblivit där, är ett tydligt och enkelt åskådliggjort exempel. Borde varit tillbaka kring 10 kr igen, typ.

Vem eller vilka som tar hand om mellanskillnaden krävs det nog ingen raketforskning för att konstatera? Och hur var det nu med marknadsekonomin?

Det finns två mycket bra, för att inte säga nästan uttömmande, tecknade bilder av vår samtids politiker. Den första rutan visar dåtid och en förtroendevald (ja, de kunde kanske leva upp till det respektingivande epitetet på den tiden) som står på en kulle och håller ett anförande. Nedanför kullen står vi, alltså allmänheten som genom val låtit oss representeras av personen på kullen) och lyssnar. Han har något att säga som gör att vi vill lyssna. Kanske målar han en bild av framtiden, som han ser den? Och ja, det var oftast en man på den tiden.
I nästa ruta är vi framme vid vår tid. Vilka tror ni nu står på kullen? Och skriker och pekar åt olika håll. Jo, det gör vi. Då blir det inte heller svårt att gissa vem som tecknaren placerat nedanför kullen, med ett anteckningsblock och penna i handen?
Vad vill tecknaren säga med den förenklade beskrivningen? Kanske att ideologierna är döda, de som valt politikerbranschen som sin födkrok tävlar i att vara så populistiska som möjligt. Försöka fånga vad som ytligt kan uppfattas som framgångsrik politik. Örat ängsligt mot marken för att greppa makten till varje tänkbart pris. Vad vi sa igår gäller såklart inte idag. Våra fienders tankar som vi med all kraft fördömde tidigare är nu (såklart) vårt självklara mål och riktmärke - ändå tills vi identifierar något annat som tycks falla marginalväljarna på läppen.

(Rubriken är hämtad från den grekiska filosofin och betyder: allting flyter).

Nyhetsbyrån Bloomberg räknar med att de svenska storbankerna kommer att dela ut nära 90 miljarder kronor i år. Det är 17 miljarder mer än förra året och lika mycket som hela Sveriges försvarsbudget. (TT)

Fem miljoner svenskar sparar i den sjunde AP-fonden - och har därför precis investerat en halv miljard kronor i Saudi Aramco. Det är världens största olje- och gasbolag (som ägs av den saudiska staten till 98 %).

https://etidning.dn.se/shared/article/katrine-kielos-marcal-pensionspengarna-satsas-i-saudisk-olje/RfynkIPh

Den nya bussterminalen vid Slussen beräknas gå loss på 7 miljarder kronor. Det visar nya beräkningar hos Region Stockholm som SvD Näringsliv har tagit del av.
Därmed blir den lika dyr som operahuset i Sydney, konstaterar tidningen.

https://omni.se/a/nQzxnx

Det gäller att hålla stilen. Nivån är satt med Nya Karolinska, som väl också platsade in på diverse topplistor över dyraste byggnader, och givetvis också Guldbron, inte att förglömma. Att det sedan kräver ”besparingar” i den kärva verklighet som kallas kärnverksamhet aka sjukvård, är det verkligen en annan historia? Skulle inte tro det!

Ibland snubblar man över fakta/sammanställningar i krönikerform som får en att spärra upp ögonen och pulsen att slå lite snabbare. Kanske har man missat när den ev presenterades som en nyhet eller också är krönikören bara lite skarpsyntare och skickligare än sina kollegor? Vilket som; när jag läser att EU lovat att skänka en miljon granater till Ukraina men bara orkat med 400 000 medan Nordkorea däremot orkade med att skänka just en miljon stycken till Ryssland känns tillvaron extra hopplös.
Kanske finns goda (?) skäl till varför det såg ut så, vad vet jag? Men nog stör detta faktum bilden något alldels oerhört. Här hemma skall vi förberedas oss på ett krig. Anledningen? Att Ukraina inte lyckats slå tillbaka angriparen, och denne kommer i förlängningen att fortsätta sina härjningar i närliggande länder. Med samma upplägg som i Ukraina. Om man nu tror på en utveckligen efter den linjen är det väl väldigt märkligt att vi (Europas alla EU-stater) inte mäktar med, politiskt eller praktiskt låter jag vara osagt i denna text iaf, vad Nordkorea gör visavi fienden? Som snart tydligen kan stå och stampa vid våra gränser?

Frågan som vi bör ställa oss är vad vi egentligen gjorde med alla dessa rekordbilliga pengar? Hur använde vi det unika läge i världen när det under 15 år var rekord­billigt att låna? Centralbankerna pressade ut miljarder i ekonomin mellan 2009 och 2021. Använde vi dessa pengar till att bygga om våra energisystem? 

Nej. Det gjorde vi inte. 

Satsade vi dem på åtgärder som hade kunnat begränsa den globala uppvärmningen till 1.5 grader? 
Inte det heller. 

Fixade vi vår egen infrastruktur och såg till att tågen kunde rulla ordentligt?
Nej. 

I historieböckerna kommer det att stå att vi under dessa år ägnade oss åt kryptovalutor, startups som aldrig gjorde vinst, övervärderade appar, uppblåsning av olika former av tillgångsbubblor samt försök att förstå konstiga förkortningar som NFT och SPAC. 

Nu är kalaset över. 
Pengar är inte billigt längre. 
Och så var det med det. 

Katrine Kielos-Marçal
katrine.marcal@dn.se