Det rikliga regnandet hade skapat ett vattensjukt landskap i anslutning till sommarstugan. Förde snabbt tankarna till träsk eller sumpmark. Efter några vändor med bilen leddes tankarna snabbt in också på Novemberkåsan. Något måste göras!

Några små hederliga gamla diken grävdes i regnet. Vattnet började transporteras bort. En idé föddes. För att inte få desssa problem igen vid nästa skyfall borde vi antingen gräva ut och anlägga en damm eller bygga en permanent kanal - en minilevada. Just nu lutar jag åt en levada.

Stenar i botten, bred så att en piasavakvast på längden kan sopa undan sådant som hindrar vattnet. Med tiden komplettera och bygga ut med stenar på kanten för stilla kvällspromenader. Pojkar har ju alltid älskat att bygga vattenkanaler. Nu kan drömmen bli verklighet?