Medan spekulationerna om framtida miljardnotor härjar kan det vara värt att påminna om att vi här och nu lever med något som vi vet kostar ”hundratals miljarder”. År 2022 gjorde våra fyra storbanker 135 miljarder i vinst, och förra året landade räntegapskalaset på 180 miljarder. Att täppa till detta hål, till exempel genom att låta statliga SBAB konkurrensutsätta bankernas oligopol, skulle kunna göras i morgon. Ändå rånas låntagare år efter år trots att alla politiker verkar vara emot det.

Vissa kostnader kan vi uppenbarligen leva med. Andra kostnader hotar med undergång. Det som avgör är inte summan, utan vem som kostar.

Roland Paulsen, DN

Sverige är det enda EU-landet som inte har begärt pengar ur EU:s gigantiska coronafond. Skälet är att Sverige efter den sänkta reduktionsplikten inte längre uppfyller villkoren för att få några pengar ur fonden.
Sammanlagt handlar det om 40 miljarder kronor - pengar som Sverige hade kunnat använda för investeringar i främst digitalisering och ­konstruktivt klimatarbete.

Björn Wiman, DN 25 aug 2024

Medarbetarna på lobbyorganisationen Svensk näringsliv lever inte som de lär. Vilket är föga förvånande. Brukar ju sällan vara så, bland de som ser omvärlden genom glasögonen vi och dom. Talar gärna om hur saker och ting skall vara ordnade, men det gäller (såklart, vad trodde du?) inte de själva. Gäller f ö på fler ställen än dessa lobbyister.
Kortare arbetstid än snittet för jämförbara tjänstemän, och tre månader om året klockar de in på 32,5 tim/vecka.
Nu är det ju på inget sätt något att uppröras över, och inte heller någon förlust för Sverige. Lobbyister och s k kommunikationbyråer med huvudsaklig uppgift att påverka förtroendevalda tror jag nog att vi står oss rätt bra ut. Ja, förmodligen långt mycket bättre än den osunda och odemokratiska sörja som växt fram. Ju färre timmar dessa lobbyister verkar, desto bättre. Så stå på bara i nästa avtalsförhandling. Driv gärna frågan om ännu kortare arbetstid. Ju kortare dessto bättre!

Planerna på ny kärnkraft motiveras ofta med att elbehovet kommer att explodera de närmaste decennierna. I sin senaste framtids­vision tror Svenska kraftnät att den svenska elanvändningen kan mer än fördubblas till 2045.

Historien ger skäl att se skeptiskt på sådana spådomar.

Det svenska kärnkraftsprogrammet byggdes upp på 1970-talet. Det kom att göra Sverige till världens största kärnkraftsnation, mätt per invånare.

Den väldiga satsningen byggde på prognoser som sedan visade sig verklighetsfrämmande. Elprognosutredningen från 1974 trodde till exempel att elanvändningen år 2000 skulle kunna bli runt 350 TWh. I verkligheten blev den mindre än hälften, under 150 TWh.
Prognosmakarna föreställde sig att en växande produktion och ökande befolkning automatiskt skulle kräva mera el.

En föreställning som helt kom på skam.

Elanvändningen i Sverige har stått stilla i nästan 40 år. På senare tid har den till och med minskat. Förra året hade Sverige den lägsta elförbrukningen sedan 1990.
Ändå har befolkningen växt med två miljoner och den svenska ekonomin nästan fördubblats under samma period.
Vi är helt enkelt effektivare än någon trodde. Inte minst industrin har blivit mycket bättre på att snåla med el.

Dagens prognosmakare tror att planerna på grönt stål, elektrifierad bilpark och andra fossilfria industrisatsningar kommer att ta oss till helt nya höjder av elförbrukning som inte längre kan mötas med effektivare elanvändning.

Det återstår att se.

(Tomas Ramberg, DN)

Det är enormt frustrerande att se det här hända. Jag saknar den tiden då vi i alla fall kunde prata om saken, när det fanns en debatt. Vi var många som såg att trots sina utmaningar så är invandringen nåt som i slutändan gör Sverige stort och rikt. Jag minns att de kallade oss PK på den tiden. Eller ?godhetsknarkare?. Lite senare blev vi kort och gott ?woke?. Och sen ?svenskfientliga? och ?folkförrädare?.

Nu kallas vi ingenting, för vi finns inte kvar.

Alex Schulman
alex.schulman@dn.se

Regeringen firar. Människor lämnar landet. Utvandringen större än invandringen. För första gången på 50 år, visar siffrorna från det första halvåret att vi har nettoutvandring.
Extra glädjande för Regeringen är tydligen, eftersom de siffrorna särredovisas på pressträffen, att det är människor från länderna Irak, Somalia och Syrien som utvandrar mer än invandrar. Så att ingen skall missförstå den totala bilden, förmodar jag? Den förda politiken träffar sitt mål och gör jobbet.

Men förslaget är ett haveri. Det som skulle gynna mindre producenter och landsbygden hotar i stället aktörer på fel sida om brytpunkten. Dessutom kan Systembolagets tillfälliga sortiment försvinna, skriver Henrik Kihlberg, vd för bryggeriet Nils Oscar.

Samma godtrogna förhoppningar fanns även när idén om att privatskolor skulle ges samma offentliga stöd som de kommunala skolorna hade. Idag vet vi hur det gick. De stora koncernaktörerna gick in och har än i dag fri dragningsrätt på våra gemensamma skattemedel. Men det var en helt annan, möjligen naiv om man vill vara positiv, bild som målades upp. Småskaligt, kooperativ, föräldrarinflytande och alternativ pedagogik, gärna i små byskolor, skulle få blomstra.

Samma rosenskimrande motivbild har sedan länge målats upp när det gäller den s.k gårdsförsäljningen av alkohol. Nu varnar t.o.m stora branschföreträdare för konsekvenserna. Självklart kommer de stora alkoholaktörerna att ta över, om det finns pengar att tjäna. Sen kan man diskutera teknikaliteter i lagstiftningen, som volymer m.m Det viktiga är dock att hålla sig med principer. Blanda inte offentligt och privat driven verksamhet. Det är alltid av ondo. Om man tycker att alkoholförsäljning skall ske i offentlig regi, så låt då den principen konsekvent styra. Spåren från uppluckringen på skolans område förskräcker definitivt.

Det finns ett kinesiskt ordspråk: Bara en dåre smakar på ett skämt ägg två gånger.

https://etidning.dn.se/shared/article/gardsforsaljning-riskerar-att-forstora-systembolaget/IkMaT4XD

Efter millennieskiftet är demokratin globalt på tillbakagång och planerna på en ”angiverilag” är ett tidens tecken. Demokrati betyder nämligen inte bara majoritetsstyre utan också att det ska finnas gränser för majoritetens maktutövning.

Staten - eller den styrande majoriteten - ska inte bestämma allt. Medborgerliga rättigheter ska respekteras, en politisk opposition ska tolereras, massmediernas självständighet säkerställas, domstolarnas oberoende skyddas, universitetens frihet garanteras, hänsyn tas till ämbetsmannamoral och professionalism. Det demokratiska samhället utmärks med andra ord av pluralism, det vill säga av att det finns självständiga grupper som inte går i majoritetssamhällets ledband.

När statsvetarna bekymrat varnar för att demokratiska värden i dag håller på att försvagas runt om i världen, använder de ett särskilt ord: de säger att det pågår en ?autokratisering? i allt flera stater. Och räknar vi inte i antalet länder utan i antalet medborgare är utvecklingen ännu värre, eftersom auto­kratiseringen är särskilt tydlig i stora länder som Ryssland, USA, Brasilien, Indien och Turkiet.

Planerna på en angiverilag kvalar in i detta obehagliga mönster.

Leif Lewin
professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet

https://etidning.dn.se/shared/article/demokratin-pa-retratt-men-det-ar-inte-odesbestamt/JbB_jOHO