”I tider som dessa tänker man framåt på vad en mer repressiv stat kommer att kräva, och sedan går man med på det utan att bli tillfrågad”.

Timothy Snyder (historiker, författare och professor Yale University)
Ur boken Om tyranni från 2017

”Problemet är att Riksbanken inte kan ge någon förklaring till detta dramatiska fall för den svenska kronan eller hur det skulle kunna motverkas. Till detta kommer att Riksbanken har anlitat Europas ledande national­ekonomiska expert på området, och det visar sig att inte heller denne kunnat ge någon förklaring till varför kronan sjunkit så dramatiskt. En av Sveriges mest respekterade ekonomer, Lars Calmfors, kommer till samma slutsats: att den nationalekonomiska forskningen inte kan ge något svar.
Ingen av de faktorer man i denna disciplin brukar anse ha betydelse (exempelvis de offentliga finansernas ställning, ekonomisk tillväxt, bank­systemets stabilitet) fungerar för att förklara den historiskt svaga kron­kursen.
Detta reser frågan om varför Riksbanken alls ska anförtros självständighet, när man enligt egen och ledande ekonomiforskares utsagor saknar säkerställd kunskap om de uppgifter man har att lösa. Med den nuvarande konstruktionen har vi enbart fått ­politik bedriven av icke-valda personer.”

Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

https://etidning.dn.se/shared/article/en-riksbank-som-inget-vet-fortjanar-inte-sjalvstandighet/eUBG3dWF

”Det som i dagligt tal benämns magkänsla är för experten fördjupad kunskap och erfarenhet som kommer till uttryck.”

”Intuition betraktas ofta som något subjektivt och irrationellt, men i själva verket är intuition som baseras på djup erfarenhet rationell.”

”-Använder man bara analys och modeller går man miste om den dolda kunskapen, som filosofen Karl Polanyi beskrev som att vi kan veta mer än vi kan berätta.”

(Tidningen Akavia Aspekt, augusti 2023, artikeln Intuition - den dolda kunskapen av Jessica Josefsson)

(DET har jag alltid haft på känn!)

När man tar del av texterna kring kulturens hyreskostnader kan man drabbas av en stor trötthet. Gäller både institutioner på lokal kommunal nivå och central statlig nivå. En mängs ekonomisk teoretiska termer bollas. Intäktsbortfall och hyresmodeller i långa banor. En diskussion som f ö känns igen från skolans värld, där hyreskostnaderna sägs inkräkta på utrymmet för utbildningsinsatser.
Jag tror det bottnar i att fingerfärdiga ekonomer fått fria händer att konstruera system som gör det svårgenomträngligt för allmänhet, och kanske också för förtroendevalda, att se igenom. Troligen också för att pytsa över ansvaret för besparingar och de s k rationaliseringarna till en nivå som saknar reella möjligheter att agera på annat sätt än det tänkta, d v s osthyvla verksamheten. Detta för att undvika att debitera ut vad verksamheten egentligen kostar eller göra det skarpa budgetarbetet på den nivå där prioriteringarna verkligen kan göras. De som är ansvariga för att föreslå de facto besparingar skall också tvingas hålla i den offentliga yxan. Ellr våga ta debatten om varför skatten inte kan sänkas eller vara oförändrad år efter år. Som det är idag göms dessa frågor elegant undan i hyresmodeller och annat, som kan uppfattas ha något slags vetenskapligt grund, när de i själva verket bara är tekniska skapelser av ekonomer.

Den enda gång man hör förtroendevalda politiker tala med emfas om ”vad de lovat väljarna” är när de skall försvara varför de klänger sig kvar vid sina uppdrag, trots att de brutit med sina partier.