Hur balanserar man mellan att uttrycka det man känner när man tar del av det som återges av det politiska s.k livet på central nivå, och samtidigt försöka förhålla sig till att inte spä på ett förmodligen redan växande politikerförakt? Något som man inser är katastrofalt för demokrati och rättssäkerhet, såsom vi känner den. Den klassiska; att hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Politiskt spel som gått på högvarv, återkommande rapporter om trixande med arvoden, uppenbara jävs- och intressekonflikter i växelspelet mellan politik-påverkansbranschen-näringen, lögnens oblyga framfart och oviljan/handfallenheten att hantera miljö- och klimatfrågorna med det allvar som den övergripande kris det är, kräver. Samtidigt som medvetenheten om detta, i sin fulla och endliga konsekvens, skulle kunna innebära att klyftan mellan förtroendevalda och väljare vidgas än mer och systemets slutliga sönderfall bli verklighet.
Samtidigt kan man också konstatera att ansvaret för hur det ser ut vilar tungt på oss alla. Vi som inte engagerar och organiserar oss, utan vant oss vid att sköta detta via valsedeln, för att det åtminstone gick hyggligt, längre tillbaka i tiden. (Man kan alltid diskutera när och varför det svängde.) Borde ju inte vara något fel i det, systemet är ju på sitt sätt konstruerat för att hantera det. Men uppenbarligen fanns det en tipping-point när de som skulle förvalta det förtroende vi givit dem, inte längre enbart ägnade sig åt detta och deras antal och inflytande blev så stort att det blev systempåverkande. 
Jag kan se åtminstone en faktor som spelar in. I takt med det ökade välståndet har de ekonomiska/egoistiska värdena och värderingarna (tillåtits?) växa sig så starka att de blivit dominerande för många. Kanske till och med normerande? I kombination med att politikeruppdraget blivit så professionaliserat, delvis framvuxet ur de motsägelsefulla krav vi väljare ställer, att det intill förväxling jämställs med andra karriärer och branscher, vars värderingar inte alltid varit synonyma med oegennyttigt samhällsberikande arbete.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De klassiska problemen med kärnkraft: en evig avfallsskuld, olycksrisken, säkerhetsrisker, urangruvor och en sårbar och centraliserad elproduktion, väljer regeringen att tala tyst om. Istället lyfts klimatet som ett av de avgörande skälen till att vi...

Enligt våra beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8-17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft. Detta inkluderar kostnader för flexibilitet och hänsyn till begränsningar i över...

Att antalet lastbilar ökar är ingen nyhet för den som kört bil de senaste decennierna. Markant.En medeltung lastbil (exempelvis 12-16 ton) kan orsaka vägslitage som motsvarar flera tusen personbilar. Det har beräknats att en lastbil kan motsvara slit...

Forskning om så kallade hundvisslor kan bidra till insikter om varför fakta och förnuft sjunker i status i det offentliga samtalet. Enligt Robert Henderson och Elin McCready bedömer åhörare en talare utifrån två faktorer: sanningshalten i talarens ut...

Men när frågan om att ändra i grundlagen för att kunna dra tillbaka medborgarskap är på agendan kommer också de olika måttstockarna för människor i samma samhälle att aktualiseras. Vissa kommer att kunna berövas sitt medborgarskap på grunder som sann...