Hade förmånen att tillbringa hela dagen med barnbarnet idag. Förra gången blev det mycket springande. Nu spelar vi fotboll. Han använder både vänster och höger fot. Ett bra tecken. Inte samordnat ännu, men det är bara en tidsfråga. Vi går igenom hur ett korrekt inkast skall utföras. Informationen lagras någonstans, det är jag säker på.

Efter en långpromenad avslutar vi utepasset vid Lekfortet i Annelundsparken. En nyfunnen lekkompis röjer runt till Lill-T:s stora förtjusning. Han skriker ut sin lycka över att få leka med (inte bara vid sidan av) en större kille. Tyvärr får leken ett abrupt slut då den tillfällige lekkamraten överskattar sin förmåga och tappar fotfästet. Tårar och tröst av mamma och avfärd. Lill-T iakttar storögt och förvånat.

Väl hemma igen stoppar Lill-T stoppa in sina grusiga uteskor i munnen. Farfar uppfattar den diskreta signalen och serverar en banan som mellanmål innan eftermiddagsluren (jo, jag slumrar också till, med en katt på magen). Vi hinner precis samla ihop anledsdragen innan uppdragsgivaren anländer hem igen. Hade inte sett bra ut med barnvakten snusande i soffan med en kaffekopp i handen och en katt på magen.

Nästa gång lär jag honom "tre på foten" (då har jag lärt honom allt jag kan).