Har det inte sett nattsvart ut förut, gör det det nu defintivt. I det stora livsspelet alltså.

Öppnade ett brev som blivit liggande under semestern. Trodde ett tag att det var en räkning jag glömt att betala (sådant händer - och det har ett pris). Men döm om min förvåning; ett försäkringsbolag meddelade att min försäkring "enlig avtal" upphörde och skulle utbetalas "skattefritt".

Mina föräldrar tog en försäkring när jag var liten i ett numer avsomnat bolag vid namn Balder. Någon sorts "far-son" försäkring som sedemera kunde ändras och leva vidare. Jag har betalat en mycket blygsam summa per kvartal (sedemera helår) utan att tänka närmare på saken. Vill minnas att det fann en lite skräckinjagande formulering "Om föräkringstagaren upplever år.....". Sådant man inte vill tänka på.

NU är den dagen här, tydligen. En smärre summar pengar  kommer att utbetalas. Inget som ändrar min livsföring, långt ifrån. Snarare kanske som en liten blygsam tipsvinst.

Men jag känner lite obehag. En LIV-försäkring som faller ut. Jaha, så det blev inte mer? Är det färdigt nu?

Får försöka slå bort de dystra tankarna och försöka hitta på något (skall inte bli svårt - det har kommit förslag redan från närstående intressenter) "livsuppehållande" för pengarna. För det är väl det som är tanken med livförsäkringar; de skall GE LIV åt livet?

Har uppenbarligen nått ett nytt stadium i utvecklingen. Verkar som man blivit "farfar" på heltid i omgivningens ögon.

Fick Tomas Arvidssons bok Morfar/farfar.nu i present. Med glimten i ögat förstås, men ändå.

Jag har tagit boken till mitt hjärta och läst de inledande kapitlen. Verkar lovande, mycket lovande. Har förstått att det "förväntas" en recention så småningom (det brukar ta tid för mig att smälta mina intryck). Men jag lovar att försöka.

Kikade lite på bokrecention.se. Ingen verkar (ännu) har antagit utmaningen där. Vi får se vad det lider!

Var bjuden till vännerna med stark Maderiaanknytning. Alltid lika roligt att få besöka dem.

Sönerna var med (inkl barnbarnet och "svärdottern"). Espetada var stod högst på önskelistan och förväntningarna infriades. Grillspetten smakade gudomligt, som vanligt. Till det portugisiskt vin av god kvalité som matchade maten perfekt.

Vännernas trädgård är ett paradis på jorden. Vattenfall, dammar, gångstigar, välansade buskar, färgsprakande planteringar och skinande gröna gräsmattor. Vattenfallet är en historia för sig med en liten mini-levada (självklart!) och en damm med några karpar. Flera altaner, berså, uteplatser och ett uterum.

Till denna kulinariska högtid lades vit Periquita som välkomstdrink och givetvis maderiavin till efterrätten. Jag tror t.o.m att det dök upp lite portugiskt brandy till kaffet (Macieira).

Man kan svårligen ha en trevligare afton, hur man än skulle försöka ordna till det själv.

Barnbarnet fann sig inledningsvis väl tillrätta, kräktes lite, kissade på farfars sandaler och somnade sedan för kvällen på en av vardagsrummets soffor (som hans far och farbror före honom). Bedårande som vanligt!