Såg lite fotboll igår. Mötet mellan nykomlingarn Stoke och Hull. Rory Delap  i hemmalaget Stoke är tydligen erkänt duktig på långa inkast. Ett, kanske det det enda, anfallsvapnet som laget har.

För att utföra sina konster behövde han uppenbarligen en röd handduk som han envisades att torka av bollen med varje gång han skulle kasta. Blev rätt många gånger under matchen. Irriterande tycker jag. Och kanske rent av felaktigt att ta hjälp av attribut som inte tillhör fotbollen är min högst personliga åsikt. Inget regelbrott med gällande regler tydligen, men här är en regeländring på sin plats.

Det tyckte också spelarna i Hull som också började torka av bollen med samma röda handduk som bollpojkarna ivrigt kastat till hemmaspelaren Delap. Elegant tycker jag. Istället för att bli upprörda (som jag) vände man det man var irriterad över till en fördel för sig själva. Hemmapubliken blev förstås vansinninga över att spelet fördröjdes av att medelmåttiga inkastare stod och torkade  bollen med deras gunstlings specialhandduk. Touché!

Jag vet inte om Lasse Bengtsson i i TV 4:s morgonprogram avsåg att vara elak eller om det bara slank ur honom, men; det var oerhört komiskt när han frågade Nils Landgren om hur det stod till i "Julskivebranschen".

Roligt att få kontakt med "läsekretsen". Ser att det finns önskemål om att visa ett klipp från YouTube med en virrig japansk fotbollsmålvakt. Så gärna så!

Det anspelas också på ett påstående jag gjorde för några år sedan om jag jag nog skulle göra bort mig mindre på en fotbollsmatch (jag tror vi talade om Allsvenskan, men jag var då beredd att utsträcka det även till Premiere League) än valfri spelare skulle göra en dag på mitt jobb. Det bärande tanken i det resonemanget var att "alla" har vi spelat fotboll, om än på olika nivåer. Min egen karriär är väldigt blysam (Korpen, uteslutande Korpen, i dess lägre existenser såsom sjumanna morgonserien o dyl). Man kan reglerna, "vet" hur en spelare skall agera o.s.v Fördomsfullt nog betrodde jag inte en slumpvis vald elitspelare i Allsvenskan att ha fuskat inom min yrkessväng. Svårare än så var det inte.

Jag har nog utmanat något grundläggande hos fotbollsintresserade för nästan ingen ger mig rätt i den analysen. Det är ingen stor fråga för mig. Jag tror dock att det är den bild som frammanas att se undertecknad bli förnedrad på en fotbollsplan som gör det så svårt att framkalla motsvarande situation i det vanliga arbetslivet. Men tro mig, det skulle kunna inträffa.

Frågan är väl om vi inte i det yttersta av dessa dagar kanske ser ett gäng framför oss som just håller på att bli uppsnurrade på ett liknande sätt. När vi betraktar den vilsne japanske målvaktens tillkortakommande går tankarna till de som skall sköta vår gemensamma ekonomi och finansmarknad just nu.

Då var lunchteatersäsongen igång igen. Härligt att få vara kulturell. Ståupp med Ann Westin var först ut. Har sett henne en gång förut. Då i Skövde stadshus av alla ställen. Inte för att det skulle vara något fel på Skövde stadshus - tvärtom. Det är en ganska häftig skapelse. Men en ståuppare mitt på blanka eftermiddagen i Kommunfullmäktiges sessionssal kändes lite speciellt om man säger. Ann fick byta om på en toalett sades det. Så kan villkoren vara för artister.

Jag tror att det är mer ordnade förhållanden för artisterna på Regionteatern i Borås. Sedvanlig god soppa (potatis- och purjolök) var det iallafall. Ann Westin i sin "lamp"-klänning, röd denna gång, full av anekdoter från sitt tidigare liv i vården. Mycket självironi via otaliga anspelningar på sin vikt och sitt utseende. Jodå, vi skrattar hjärtligt, fast med och inte åt. Några gliringar om den höga medelåldern i publiken, lite skolnostalgi och showen fördes rutinerat i hamn med hjälp av en burk skumtomtar, som fick cirkulera bland publiken som tacksamt tuggade i sig både tomtar och lustigheter.

1 miljard tittare kunde se kvällen match i Milano på TV. Derbyt mellan Inter och Juventus, det "italienska derbyt". Derby i den historiska betydelsen mötet mellan de två storklubbar som inte ramlat ut den högsta divisionen. Efter Juventus` skandal; calciopoli är det bara Inter av de två som klarar den definitionen, men begreppet lever ändå. Det är som om man inte låtsas om degraderingen. Ett lätt knyck med axlarna och handflatorna mot himlen....

En kamp och ett drama blev det. Dejan Stankovic dominerade, Materazzi kapade Del Piero, Zlatan brände två frilägen men, och det var ett viktigt och avgörande men, han sköt också rakt på Mountari som inte kunde undgå att göra det avgörande målet. Klockan visade 71 minuter och 58 sekunder. Mountari som fram tills dess varit relativt olycklig och osäker i sina ingripanden.

Ett utsåld San Siro exploderade. Efter slusignalet spelades åter Pazza Inter. Adriano firade och Stankovic bankade symboliskt och ihärdigt på tröjmärket i triumf när han byttes ut.

Det finns måna ingredienser i stora italienska matcher som fascinerar  och som samtidigt kan vara oerhört irriterande i andra sammanhang. Men här och nu; ett stort skådespel.

Inför eftermiddagens och kvällens fotbollsövningar har jag tagit spelandet till nya nivåer. Jag satsar numer vildare och mer oförsiktigt än någonsin. Är nog ett resultat av spelvinsten senast efter chansningen med 20 kronor på ett oavgjort resultat i EM-kvalet för Lagerbäcks mannar.

Stärkt av denna pyramidabla framgång kastar jag in mina pengar på föjande trippel: Bayern München-Chelsea-Liverpool (20 kr) samt 10 kr på vinst för Inter i kvällsmatchen från Serie A. Fegspel säger ni? Investering som ger bra mycket bättre ränta (vid vinst per satsad krona) en den skakiga finansmarknades alternativ säger jag. Även om det inte blir någon återbäring är det iallafall ett bra mycket roligare alternativ att förlora pengar på, eller hur?

Fick förmånen att passa barnbarnet under en halv dag i tisdags. Denna gången föll morgonpasset på min lott. Underverket var vaken när jag anlände. Vaken och med ett stort leende på läpparna, ett leende som inte försvann så lång förmiddagen varade. Vete sjutton om han inte sover med ett litet leende på läpparna också?

Det regnade småspik och blåste halv storm denna förmiddag, så vi vek ner oss och stannade hemma.

Schemat följdes till punkt och pricka. Lite sömn vid 08.30 Underhållning fram till 11.00 då utfodring skulle ske. Dessförinnan hann vi med ett bajsblöjbyte (utan problem kan jag stolt meddela). Maten kom på bordet och förpassades ner i raskt tempo. Åter till golvet, klossarna, gåstolen, soffan, nallen, armsittning och boktuggning. Vi höll på glömma bort att vi var trötta framåt kvart över tolv. Snabbt sängläge innan mamma anlände vid halv ett-tiden.

Vaktavlösning, snabb lunchlådelunch och åter i jobb-selen framåt halvtvå.

Det blir hård konkurrens om nästa passnings-möjlighet som ges. Räkna med mig!

I "serien" videobloggar tipsar yngste sonen om Roberto Vacchis relativt nystartade videoblogg. Många är ju imponerade av Robertos insatser under de stora cykelloppen i Italien-Frankrike-Spanien tillsammans med Anders Adamsson. Själv är jag måttligt intresserad av cykelsporten, men kan självklart instämma i berömmet när det gäller kommentatorsprestationerna. Inte så att jag underkänner själva prestationerna inom cykelsporten, men väl den minst sagt skumma hanteringen omkring. När det gäller internationell toppcykel och dopning förser sporten själv sina kritiker med allt underlag som behövs.

Men trots detta, en intressant videoblogg vad det verkar.