"Det är lättare att bygga en politik på oro än på hoppfullhet, då oro är en känsla som är lättare att väcka.
Politik som bygger på rädsla stärks om trygghetsskapandet uteblir medan en hoppfull politik bara lyckas så länge den klarar av att leverera.
Människor som känner sig hotade lätt faller för rädslans politik och att ju mer politiken omges av rädsla och oro desto mer plats för känslor ger den medan fakta och argumentation får ge vika.
Rädslans politik gör människor mer benägna att hålla fast vid det de har.
Då väljarna idag har benägenhet för att vara lika kluvna gällande känslor och värderingar som ideologiska ställningar blir retoriken kring samhällets sönderfall ett medel i kampen om väljarna."

Referat av boken: Folkstyre i rädslans tid av Olle Wästberg och Daniel Lindvall

Hämtat ur:

RÄDSLA SOM POLITISKT INSTRUMENT En kvalitativ studie av dess förekomst i muntlig politisk kommunikation
Bergqvist Livengård, Anna & Johansson, Marcus
Örebro universitet, institutionen för humaniora, utbildning s- och samhällsvetenskap

"Rädsla är något som kan grunda sig både i oron för det okända och främmande men även för något som kan ses som ett hot mot vår direkta närhet. Från rädsla växer ofta ilska fram, en känsla som tidvis kan sakna rationalitet då det ofta handlar om att försvara sin egen livssituation och säkerhet.

Detta leder till att rädsla blivit en användbar känsla inom politiken vilket har gynnat framväxten av fenomenet ?politics of fear?.

Fenomenet har gett upphov till ett annorlunda politiskt landskap, där människors rädsla ses som ett verktyg för politiker att kunna påverka och övertyga väljare. Detta står i relation till vad som kännetecknar den politiska kommunikationen överlag, det vill säga att politiker genom känsloskapande argument försöker påverka och övertyga människor.

Myndigheter och politiker idag till stor del främjar denna rädsla som cirkulerar i samhället då det resulterar i att människor är mer villiga att förlita sig på dem. I stunder av rädsla slutar vi tänka rationellt, vilket resulterar i att vi fokuserar på att stödja partier och politiker som bekräftar denna känsla."

Referat av boken: Terrorism and politics of fear av David L. Altheide

Hämtat ur:
Rädslan som förändrade folket, Josefine Sjödén och Elin Rikardsson, Lunds universitet
Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för kommunikation och medier
HT17

"Populistiska partier konstruerar och skapar rädsla, vare sig det är verkliga anledningar eller inte, och bildar syndabockar för att enkelt kunna rikta skulden för samhällsproblemen på någon annan. ?De andra? är alla de som inte passar in i mallen för de önskvärda medborgarna.

Populistiska partier gärna pratar om sunt förnuft och har någon form av syndabock som de skyller samhällsproblemen på. De grupperna blir hotet ?mot folket? - det folk som populistiska partier även är noga med att poängtera att de själva är en del av.

Enkla svar på samhällsproblem och en ständig beskrivande längtan till ett tidigare stereotypt traditionellt samhälle är ytterligare kännetecken för populistiska partier.

Det nationella och traditionella förstörs, och ?de andra? som blir skurkarna är ofta av annat nationellt ursprung och utövar en annan religion.

Utöver detta är även andra politiker, EU, minoriteter och media att skylla på."

Referat av boken: The Politics of Fear av Ruth Wodak

Hämtat ur:
Rädslan som förändrade folket, Josefine Sjödén och Elin Rikardsson, Lunds universitet
Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för kommunikation och medier
HT17