Jag vet inte varför jag känner mig upprörd och besviken. Man borde veta bättre vid det här laget. En friidrottare som suttit i svensk TV och påstått sig vara orolig för att någon skulle försöka manipulera hennes dricksglas i offentlig miljö. Hyckleri i världsklass - som vanligt när det gäller fuskare. Vi har sett det förut och det kommer att hända igen.

En räcka OS-medaljer till som förlorat sitt värde. Jag har blivit bestulen på några höjdpunkter, vackra minnen av stora idrottsprestationer. Det kan man kanske komma över.

Sedan återgår allt till det normala igen. Man får ståpäls framför TV:n nästa gång någon springer 100 meter och utklassar sina motståndare. Har man än gång försökt själv vet man vad som krävs för att prestera något dyligt. Vi kommer att häpna när målfotot visas och tiden blir konfirmerad. Sedan kommer eftertänksamheten smygande.....

Det är inte roligt längre när det skall behöva vara på det sättet.

Den gode Ivar Lo Johansson hade nog rätt iallafall. Han som i början på 1900-talet tvivlade på idrotten.

Fick ett mail som varnade för Facebook, Gmail och Myspace. Ägarna till dessa omåttligt populäta tjänster kommer att försöka slå ännu mera mynt av sina investeringar på nätet som vi (kanske ovetande) utnyttjar.

Datadebattören Per Ström konsumentupplyser i sina nyhetsbrev om hur de uppgifter vi lämnar ifrån oss kan komma att användas av marknaden i form av direktriktad reklam och marknadsföring. Bl.a påstås att Gmail (Google) söker av alla "sina" epostmeddelanden, letar sökord och sälja uppgifter om vilka som skrivit vad . Resultatet; direktreklam till dig som epostskrivare direktrelaterat till innehållet i dina privata mail.

Skall man bli förvånad och upprörd? Ja, det tycker jag. Om det inte klart framgår att det material vi "levererar" på dessa tjänster kommer att användas i ekonomiskt syfte är det bedrägligt.

Vi kanske har all anledning att vara misstänksamma även mot gratistjänster på nätet som erbjuder bloggar utan reklam?