Ekonomireportern i Rapport kommenterar Nordeas VD:s tjänstebostad.

Nästa 40 år sedan (i dagarna). Spelning på Folkets Hus i Stockholm. Var där med gymnsiepolaren HH som också  (som vanligt) var utrustad med sin bärbara kassettbandspelare och en mikrofon. Frank Zappa och Mothers of Invention på scen. På den här turnen åkte The Turtles f.d sångarduo med; Mark Volman och Howard Kayland.

HH spelade in och jag kopierade till ett C120-band. Efter spelningen lyssnade jag ofta på bandet. Sedan går det som det ofta går. Faller lite i glömska. Ny musik och sedemera även ny teknik gjorde att banden stoppats undan.

Idag blev det ett tillfälle att kolla igenom de gamla banden. Visserligen på jakt efter ett annat sparat tillfälle men, tanken slog mig att detta borde man kanske "rädda" till eftervärlden.

Valde det sista extranumret för jag kom ihåg vad Zappa sa när han introducerade låten, det här om "some other guys".

Kände mig också lite osäker på det här med upphovsrätten (har med åldern att göra). Bestämde mig dock för att kvalitén är så dåligt att det knappast kan föreligga någon intressekonflikt. Snarare ses som marknadsföring för Zappas musik och gärning.

Jag kanske borde digitalisera fler låtar från spelningen? "Happy together" t.ex? Tillhörde väl inte det som Zappa brukade spela normalt, varken före eller efter den här turnen tror jag. För jag valde "I wanna hold your hand" också för att Zappa berättade att det var den första gången de spelade den låten "in front of a live audience". Lite coolt!

Sä här är mitt bidrag till dokumentationen kring Frank Zappas livsgärning. Tror inte att den funnits på YouTube förut.

Glad och inte så lite stolt över rullen ovan. En liten kulturgärning tycker jag själv. Hittade min gamla "pappskiva" från 60-talet bland övriga 45-varvare. Bestämde mig för att försöka och till slut fick jag till det. Digitaliserad, räddad till eftervärlden och fäst på en YouTube-rulle. Lite blodad tand. Letar i minnet om det kan finnas annat material i samlingarna som också går att använda. Har kanske lite roliga saker men de ligger nog på gamla rullband eller trassliga kassettband. Mycket brus gissar jag. Och där går gränsen för vad jag kan trolla bort.

En sak till. Lägg gärna märke till spåren efter de intorkade tejpbitarna på bilden. Kollegieblock och tejp, man tog vad man hade när ett skivfodral skulle tillverkas på 60-talet.

På Borås Tidnings ledarsida idag framförs igen den mycket märkliga ståndpunkten att en kommun inte skall ägna sig åt att främja en av demokratins grundbultar; att försöka förbättra valdeltagandet.

Jag har tidigare skrivit om detta vid det förra tillfället som samma åsikt framfördes. Då efter det ordinarie valet 2010. Då framkallades ledarkommentaren av ett pressmeddelande från Borås Stad där det informerades om att den då genomförda kampanjen, som försökte få förstagångsväljare att rösta, varit framgångsrik.

En enig Valnämnd i Borås Stad tycker i vart fall det rakt motsatta. Den gjorde det inför valet 2006. Den gjorde det inför Europaparlamentsvalet 2009. Den gjorde det likaså inför riksdagsvalet 2010 och även nu inför Omvalet 2011. Man har kommit till slutsatsen att Valnämndens demokratiska uppdrag sträcker sig längre än att organisera vallokaler, röstmottagare och att sätta in annonser om öppettider. Funderat lite längre och bestämt sig för att vara aktiva, till och med proaktiva, och upplysa och uppmana till valdeltagande på en mängd olika sätt. Nämnden har fått ett gott resultat vid de tre första tillfällena. Vid Omvalet syntes inte ansträngningarna direkt i ett högre valdeltagande i Borås vid en jämförelse. Valdeltagande var förvisso högst i Sjuhäradsområdet, men nådde inte inte upp till genomsnittet i Västra Götaland.

Tidningens fokusering på att kommunen genomfört en kampanj kan tyckas märklig mot bakgrund av att i övriga delar av Västra Götaland nu förs en diskussion om det mycket låga valdeltagandet i Omvalet, vad som kan ha orsakat det och hur man kan vända utvecklingen. Borås Tidning försöker via krigsstora rubriker på tidningens förstasida som utropar: "Borås betalade mest" och redovisa kommunens utgift på 250.000 kr för en kampanj som gav "magert resultat" vrida läsarnas intresse åt ett annat håll. Vad kan syftet vara med den strategin?

Jag gillar Serranoskinka. Köper ibland lite skinka att starta dagen med på smörgåsen. Så ock inför denna helgen. Valde en förpackning i farten hos en av ortens lokala livsmedelskedjor.

När frukosten skulle beredas i morse föll ögonen på etiketten på förpackningen. "Öppnas 10 minuter före användning". Okej. Dessutom "Serrano skinka med interleaver" (fabrikantens särskrivning inte min).

Förpackningen innehåller alltså något som måste ventileras bort innan jag stoppar det i munnen. Här är det alltså nödvändigt med en friskrivning för att skydda tillverkaren/leverantören/försäljaren från ev skadeståndsanspråk. Har ibland skrattat åt dessa friskrivningar på t.ex växter där de friskriver sig från ansvar om man käkar stjälkarna. Men det här kändes inget vidare, det var ju mat det handlade om, från början.

Interleaver då? Inte vet jag? Lite ojuste att man skall behöva googla för att få veta tänkte jag. De första alternativet gav ingen vägledning (hoppas jag). Inte följande heller vad jag kan begripa - orkar inte traggla mig igenom sida upp och ner för att få ett enkelt svar på vad jag har köpt och tänkt äta.

Jag är kanske oinsatt i vaccumförpackningens elementa och mattillsatsernas baslära. Googlesökningen kanske innehåller svaret bland de 210 000 träffar jag fick. Men ska det behöva vara så krångligt att få veta?

Jag ringde faktiskt det telefonnummer som fanns angivet som "Kundkontakt" och hamnade hos "Färskvaruhuset". Bara lite knapptryckningar, men ingen kundkontakt. Får se om jag kan få svar på mina frågor via epost? To be continued......?

Uppdatering: Fick svar via mejl från Färskvaruhuset AB strax före 19.00, en lördagskväll. Inger respekt. Företaget skriver: "Interleaver är det mellanlägg som ligger mellan skinkskivorna så att de lättare skall gå att ta loss från varandra. Att det står att man skall öppna cirka 10 minuter innan man äter produkten är för att den skall få fram sina smakämnen bättre. Detta är ingen nödvändighet utan endast ett tips."

Allt sedan sönernas framfart på isen har jag haft ett visst intresse för kringarrangemangen inom ishockeyn. Intron men kanske mest val av musik. Hockeyjockey har de ju kallats lite fyndigt, de som väljer musiken i spelpauserna.

Jag fuskade under dessa år själv i branschen med en ryggsäck till bredden fylld av kassettband med musiksnuttar. Det var härliga tider!

Blev några försök till att skapa riktiga intron också. Därför var det kul att kolla hur de gör på riktigt nuförtiden vid ett besök i Scandinavium.

Först Lena Nyman sedan Gary Moore och nu meddelas att saxofonisten Gunnar Bergsten, i min bok mest känd som medlem i Fläsket Brinner, har avlidit. Har förstått att han doch fick ett rikt musikliv även efter proggtiden. Det är dock från den tiden och med den musiken jag förknippar honom. Jag har ett antal konsertminnen med Fläsket Brinner och Gunnars karakteristiska saxspel. Lyssna gärna på Gånglåten eller Gunnars Dilemma så förstår ni vad jag menar.

Jag kommer att sakna dem alla. 

Twitter flammar till. Tre fyra snabba meddelanden nästan samtidigt; Lena Nyman död. Tänker tillbaka. Minns hur starkt mitt intryck var efter ett besök på Dramaten, eller kanske var det efter två, eller tre besök? Minnena blir starkare och starkare. Målarsalen och Berns var det också. Åren var 1972-73.

Gick på gymnasiet, var rätt så intresserad av ämnet svenska/litteratur. Hade förmånen att kunna se de bästa skådespelarna på nära håll, ibland på besök i skolan och ibland bara en kortare busstur bort, i Stockholm.

Det som gjorde starkast intryck var onekligen pjäsen Vildanden på Dramaten. Jag minns att jag var tagen efteråt. Faktiskt! Så gripande och en sådan rollprestation. Hade ordet ståpäls funnits då hade jag kunnat säga att jag hade det.

Under samma tidsperiod såg jag också Om sju flickor, modern pjäs där Lena Nymans spel verkligen etsade sig fast. Helt i en klass för sig.

Det tredje minnet; en annan gengre men samma upplevelse. Lena Nymans uppenbarelse bet sig fast trots att det även här var dåtidens giganter som omgav henne; Hasse & Tage (det var blytunga namn kring Lena på Dramaten också). Jag talar om Glaset i örat på Berns salonger. Vi var några kompisar som arbetat ihop en hög med pengar och bestämde oss för att på vuxet vis gå på krogen och se en show. Lena Nyman briljerade där också, se själva: