Myndigheten för psykologiskt försvar kommer att justera sin anmälan till Granskningsnämnden.
- Det finns två formuleringar där vi säger någonting om vad Granskningsnämnden borde göra. Det var olyckligt, det tar vi på oss.

Man får ju läsa den avslutande meningen två gånger. Några formuleringar i en anmälan från en statlig myndighet till en granskande instans. En väldigt kritiserad sådan dessutom. Vem eller vilka skulle annars ha ansvar för dess innehåll om inte myndigheten själv? Men efter den nedgörande kritiken har man nog inget annat att säga till sitt försvar? Generaldirektörens famösa inhopp kanske inte har landat så väl, inte ens hos dem, som den kanske först avsåg att behaga, vad vet jag?

Svårslaget torftig, näst intill lika platt och blodlöst som det klena som ibland tas till att: - Det får stå för dem. Samma där, vilka andra skulle det annars stå för? Motparten har ju precis hävdat något. Klart att de står för det. Var för eller emot, eller nyansera din ståndpunkt. Men att argumentera med att motparten har en ståndpunkt är ju löjeväckande, men ganska vanligt ändå.