Av den tidigare vice riksbankchefen Thomas Franzén lär vi oss tvärtom att ”fackföreningarnas lönekrav har anpassats till företagens mål om hög avkastning” och att lönernas andel måste öka jämfört med vinsterna (DN Debatt 2/4). Och på Nordea säger makrochefen Susanne Spector, med bakgrund i Svenskt Näringsliv, att facken borde ha krävt mer och att lönespiralskräcken inte är grundad i empirisk forskning eftersom ”lönetillväxt är en dålig indikator på framtida inflation” (DI, 29/3).
Medan fackpamparna klappar händer är det med andra ord bankfolket som varnar om alltför låga löner.
Vem hade kunnat föreställa sig?

Roland Paulsen
kulturdebatt@dn.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De klassiska problemen med kärnkraft: en evig avfallsskuld, olycksrisken, säkerhetsrisker, urangruvor och en sårbar och centraliserad elproduktion, väljer regeringen att tala tyst om. Istället lyfts klimatet som ett av de avgörande skälen till att vi...

Enligt våra beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8-17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft. Detta inkluderar kostnader för flexibilitet och hänsyn till begränsningar i över...

Att antalet lastbilar ökar är ingen nyhet för den som kört bil de senaste decennierna. Markant.En medeltung lastbil (exempelvis 12-16 ton) kan orsaka vägslitage som motsvarar flera tusen personbilar. Det har beräknats att en lastbil kan motsvara slit...

Forskning om så kallade hundvisslor kan bidra till insikter om varför fakta och förnuft sjunker i status i det offentliga samtalet. Enligt Robert Henderson och Elin McCready bedömer åhörare en talare utifrån två faktorer: sanningshalten i talarens ut...

Men när frågan om att ändra i grundlagen för att kunna dra tillbaka medborgarskap är på agendan kommer också de olika måttstockarna för människor i samma samhälle att aktualiseras. Vissa kommer att kunna berövas sitt medborgarskap på grunder som sann...