Energihandeln i Europa kastades om under krisen förra året. Frankrikes omfattande kärnkraftsavbrott gjorde att Sverige för första gången seglade upp som regionens främsta energiexportör, skriver Bloomberg.
Sverige levererade 33 terawattimmar till andra länder, visar en analys från Rystad Energy. Storbritannien övergick till att vara en nettoexportör för första gången och fick sällskap av Spanien och Nederländerna. Frankrikes problem med kärnkraften gjorde landet till den näst största importören av energi.

(Omni ekonomi)

Valfrihet som argument förs ofta fram som en grundbult i argumentation för snart sagt vad som helst. Jag delar verkligen inte den uppfattningen. Kan tycka att det finns gemensamma angelägenheter som står över den typen av argument.

Med för all del. Låt oss pröva hur långt den tanken kan drivas. När det gäller t.ex religion hävdas det med emfas att frihet skall råda och staten inte skall bära en statsreligion. Man tillåts gå ur Svenska kyrkan.

Monarkin då? Bär den frihetliga tanken också så långt? Fundera kring vad en statlig indriven begravningsavgift skulle motsvara gällande kungahuset? Intraprenadlösning för resten. Låt marknaden avgöra vilket värde det systemet har.

Det kan bli valfrihet på riktigt.

(Kan finnas spår av ironi i detta inlägg. Överkänsliga rojalister bör beakta detta vid konsumtion)

”I Sverige har vi nämligen historiskt definierat bort vissa frågor från det politiska. Att vara för demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och FN och att vara emot exempelvis antisemitism har setts som neutralt och opolitiskt.”

”Tyvärr har denna avpolitisering av i dag centrala konfliktfrågor gjort att många som genuint är för demokrati och emot rasism saknar vana vid att tänka på och argumentera för sin sak.”

Isobel Hadley-Kamptz
isobel.hadley-kamptz@dn.se

Sveriges domareförbund anser sig nödsakade att skriva en debattartikel (Svenska Dagbladet den 4 januari 2023). Varje åtgärd som kan uppfattas som förflyttning från de grundläggande principer som gäller i varje demokratisk rättsstat måste uppmärksammas och bemötas, skriver de. Och vidare: Vi måste försvara vår rättsstat, vi måste förstå vår del i den och vi måste ta ansvar för den. För allas skull.
Om man vill kan man se tecknen i skyn och dela deras oro. De principer de pekar på är de oberoende domstolarna. Det armlängds avstånd till politiken som brukar anföras beträffande kulturen är än viktigare här. Spåren från andra länder förskräcker.

Egentligen skulle man inte bry sig om monarkens utfall mot riksdagen och grundlagen. Man skulle kunna säga att han har rätt till sin åsikt. Men det är ju det han inte har, i sin avlönade roll som formell statschef. Grundlagsfrågor är tvivels utan politik. Sådant är han betald för att hålla sig ifrån. Han har sin rösträtt, som vi andra. Det stannar vid det. Allt annat är övertramp och möjligen tjänstefel, om den möjligheten varit tillämplig.
Dessutom; grundlagsändringar kräver två beslut, med mellanliggande val. Redan den 8 december 1977 la Regeringen den proposition som ledde fram till det första riksdagsbeslutet 1978. Carl Philip är född i maj 1979. Så nog får man förutsätta att kungaparet var väl medvetna om vad klockan var slagen, redan nio månader innan maj -79. Allt annat är otänkbart. Så den förmenta upprördheten, både då och nu, är näst intill obegriplig. Olämplig är den definitivt.

Politiker av alla kulörer vilseleder väljarna när de presenterar satsningar till landets kommuner och regioner. Det anser Lars Calmfors, en av landets ledande nationalekonomer. Det som presenteras som satsningar på välfärden är nämligen till stor del bara en kompensation för ökade kostnader.
- Alla politiker älskar ju det här systemet. Varje år kan man presentera det som att man gör en stor reform när man ger pengar till kommunerna när det i själva verket kanske bara handlar om att behålla realvärdet på statsbidragen till kommunerna, säger Lars Calmfors.
En av hans synpunkter handlar om att demokratin skulle fungera bättre om statsbidragen till kommuner och regioner räknades upp automatiskt varje år med hänsyn till inflation och andra kostnadsökningar. Idag ligger statsbidragen på en fast nivå och varje ny krona kräver ett aktivt beslut från politiker på riksnivå.
- Det är ett demokratiskt problem att om man inte tar några aktiva beslut så försämras automatiskt verksamheterna ute i kommunerna, säger Lars Calmfors.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/satsningar-pa-valfard-ofta-bara-luft-ledande-nationalekonom-demokratiskt-problem

”Innan Thorbjörn Fälldin och jag skiljdes efter vårt samtal om förtroende frågade jag honom om hur svikna löften kan påverka människors tillit. Han svarade att demokratin bygger på att politiker är ärliga. Och tillade:
- Jag har flera gånger undrat om beslutet att gå med på att ladda Barsebäck, det du och andra kallar ett svek, verkligen var värt sitt pris. Vilka följder fick det för mig och mitt parti, för tilltron till demokratin? Ja, vad händer om vi politiker bryter våra löften.”

Thomas Lerner
thomas.lerner@dn.se

https://etidning.dn.se/shared/article/sveken-som-skakade-sverige-thorbjorn-falldins-loftesbrott-19/RQZipzzU

Ett vargpar sägs döda 120 älgar per år. Se där, då är det bara att räkna hur många vargar vi minst behöver för att hålla älgstammen på den nivå vi vill. På ett alldeles naturligt sätt.
Räknehjälp: varje år skjuts cirka 90 000 älgar.