Politiker har först lagstiftat fram en marknad som gynnar friskolor. Sedan har de köpt in sig i den själva. Det är inte bara kladdigt - det är perverterat, odemokratiskt och farligt. När nu små justeringar i regelverket föreslås skriker bolagen om systemhotande förändringar. Men det är en bluff. Deras analytiker skriver det själva: vinsterna är stora och hotet från politiken minimalt.

Det svenska utbildningsväsendet kapades av samma politiker som var satta att skydda det. Det finns bara ett sätt att rädda förskolan och skolan: förbjud aktiebolagen! Vägen dit tror jag måste gå via att väljarna utbildas i hur systemet riggats.

Marcus Larsson

https://tankesmedjanbalans.se/koncernernas-budskap-till-aktiemarknaden-vi-tjanar-jattemycket-pengar/

Ännu på 1980-talet fanns runt 1 000 stationer runt om i Sverige där man kunde skicka vagnar som oftast kom fram nästa dag - även till små orter.

I dag är det systemet borta.

Så sent som 1987 fanns 1 200 industrispår - alltså stickspår in till industrier. Nu finns bara runt 20 procent av dem kvar, varav hälften inte används.

Under samma tid, 1987-2024, har antalet svenska orter med spår som används för att lasta gods gått ner med 73 procent, från 530 till 142.

Vi har alltså 400 svenska orter har där man inte längre lastar godståg.

De senaste två åren har dessutom flera politiska beslut accelererat lastbilarnas kostnadsfördel. Sänkt reduktionsplikt och sänkt dieselskatt har kraftigt minskat bränslekostnaderna. Därtill tillåts numera både längre och tyngre lastbilar än tidigare på svenska vägar (på lastbilarna från 25,25 till 34,5 meter samt från 60 till 74 ton) 2023.

Samtidigt har banavgifterna höjts för godstågen under flera år, senast vid årsskiftet med närmare 40 procent.

Sammantaget betalar godståg i dag en betydligt större del av sina samhällskostnader ? för sådant som koldioxidutsläpp, föroreningar och slitage ? än tunga lastbilar, enligt Trafikanalys.

Källa: dn.se

Vi moderna svenskar tror gärna att vi är sekulära men i själva verket håller vi bara fel saker för heliga. Ekonomin. Marknaden. Tillväxten. Konkurrensen. Det är vad vi håller för heligt. Det är vad vi till varje pris skyddar. Ekonomin i stället för ekologin. Marknaden i stället för marken. Konsumtionen i stället för kontemplationen. Tillväxten i stället för växtligheten.

En tro kopplad till vad vi behöver i dag måste vara en tro kopplad till marken men i valet mellan ekologi och ekonomi sätter vi alltid ekonomin först. Trots att ekonomin är helt beroende av ekologin. Det borde vara uppenbart men religion kan passivisera. Vår Gud heter Tillväxt och hans son Fri Marknad.

Eva-Lotta Hultén
Journalist och författare
kulturdebatt@dn.se