De klassiska problemen med kärnkraft: en evig avfallsskuld, olycksrisken, säkerhetsrisker, urangruvor och en sårbar och centraliserad elproduktion, väljer regeringen att tala tyst om. Istället lyfts klimatet som ett av de avgörande skälen till att vi behöver ny kärnkraft. Argumentationen går ut på att vi behöver massor av ny el för att genomföra den, så kallade, gröna omställningen och att göra oss kvitt från fossila bränslen.

Men regeringen har inte visat några beräkningar på hur en satsning på ny kärnkraft påverkar utsläppen jämfört med alternativen, eller om en utbyggnad är nödvändig. Faktum är att det är precis tvärtom - klimatet är ett av de absolut starkaste skälen för att säga nej till ny kärnkraft.

En analys från Naturskyddsföreningen visar att ny kärnkraft fördröjer klimatomställningen. Det kan resultera i att utsläppen av koldioxid blir cirka 220 miljoner ton högre jämfört med en fortsatt utbyggnad av förnybar el, vilket motsvarar fem gånger de inhemska utsläppen i Sverige 2023.

Även FN:s klimatpanel IPCC konstaterade i sin senaste syntesrapport att kärnkraft är det dyraste och minst effektiva energislaget när det gäller de åtgärder som måste vidtas här och nu fram till 2030.
De tre fler mandat som regeringen och Sverigedemokraterna har i riksdagen jämfört med oppositionen är ett väldigt tunt underlag för satsningar som riskerar öka Sveriges utsläpp med över 200 miljoner ton. Sverige behöver förutsättningar för att klara av klimatomställningen på ett trovärdigt sätt, både på kort och lång sikt. Regeringens kärnkraftssatsning ger varken eller.

Erika Bjureby, Sverigechef, Greenpeace
Rolf Lindahl, talesperson, klimat och energi, Greenpeace

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/eMgXwg/greenpeace-sverige-finns-flera-starka-skal-att-saga-nej-till-ny-karnkraft?utm_source=iosapp&utm_medium=share

Enligt våra beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8-17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft. Detta inkluderar kostnader för flexibilitet och hänsyn till begränsningar i överföringskapaciteten i transmissionsnätet. Det bör noteras att vi i vår modellanalys har utgått från de kostnader för kärnkraft som anges i finansieringsutredningen, vilka är väsentligt lägre än för aktuella projekt i Europa.

Regeringens ensidiga fokus på att subventionera kärnkraft är därför mycket olyckligt. Speciellt som Sverige har särskilt gynnsamma förutsättningar för förnybar elproduktion, med möjlighet att erbjuda svensk industri el till konkurrenskraftiga priser.

Joel Bertilsson, doktorand, Chalmers tekniska högskola
Peiyuan Chen, docent, Elkraftteknik, Chalmers tekniska högskola
Lisa Göransson, docent i energisystem, Chalmers tekniska högskola
Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers, programchef för forskningsprogrammet Mistra Electrification
Luis Kuhrmann, doktorand, Chalmers tekniska högskola
Niclas Mattsson, senior forskningsingenjör, Chalmers tekniska högskola
Simon Öberg, postdoc, Chalmers tekniska högskola

https://etidning.dn.se/shared/article/skattebetalarna-fortjanar-att-veta-vad-ny-karnkraft-kostar/H3c952cH

Att antalet lastbilar ökar är ingen nyhet för den som kört bil de senaste decennierna. Markant.

En medeltung lastbil (exempelvis 12-16 ton) kan orsaka vägslitage som motsvarar flera tusen personbilar. Det har beräknats att en lastbil kan motsvara slitaget av upp till 10 000 till 100 000 personbilar beroende på olika faktorer såsom vägtyp, belastning och trafikintensitet.

Var finns debatten kring det som väl ändå måste betraktas som en ”road to hell” om miljöaspekter någonsin skall tas på allvar? Samhällsekonomiskt innebär det nog ingen lysande kalkyl heller. Att företagen har räknat hem just-in-time för sin del är det nog ingen tvekan om. Men vem räknar på totalen? Den ”siffran” skulle vi nog behöva få oss till livs; med expressleverans!