Säkerhetstjänster, även den svenska, arbetar med ”open source intelligence”, förkortat OSINT. En uppmärksammad aktör är företaget Shadowdragon. I marknadsföringsmaterialet beskriver de hur deras programvaror följer och arkiverar ”målets brödsmulor” över hela internet. Allt går att se: rörelser, åsikter, relationer. Allt.


Baserat på vårt digitala liv, skapas det Shadowdragon kallar ”Pattern of life”. Vårt digitala liv skapar mönster. Mönster visar vanor och svagheter. Det ger möjligheter att påverka människor. Det gäller såväl nationella säkerhetsrådgivare som kurdiska rävar och dissidenter. Och journalister.

För Erdogan är fria journalister likställda med terrorister. Och journalister är på intet sätt fredade från OSINT-kartläggning. Det har de aldrig varit. Inte ens i Sverige.

År 2011 kunde Säkerhetskommissionen bekräfta: Under årtionden hade Säpo åsiktsregistrerat en masse. Journalister hade fått en egen kolumn. Deras artiklar klipptes ut och samlades in, deras vanor och rörelsemönster kartlades. Material delades med amerikanska CIA.

Men när Säkerhetskommissionens arbete skulle genomlysas var dokumenten om just journalisterna borta. De hade förstörts. "Av misstag", sades det.

Ett syfte med OSINT - förr som nu - är att vi vet att det pågår. Det är tänkt att hålla oss på mattan. Sedan 2022 riskerar svenska journalister fängelse om de rotar i något som kan påverka den nationella säkerheten. Exempelvis uppgifter om att den turkiska säkerhetstjänsten har inflytande över hur Säpo riktar in Shadowdragon-liknande verktyg och hemlig dataavläsning.

Sverige och Turkiet har ett avtal från 2022. Där står uttryckligen att ländernas säkerhetstjänster ska dela underrättelseuppgifter. De ska självständigt bestämma vilka mål som är av intresse. Som exempelvis den kurdiske dissidenten och lokalpolitikern Shiyar Ali i Gävle. Som exempelvis Joakim Medin.

OSINT-uppgifter kan ge underlag för åtal om exempelvis "obehörig befattning med hemlig uppgift". Straffvärdet ger polisen rätt att installera spionprogram i de misstänktas digitala enheter. Journalist, politiker, UD-tjänsteman - spelar ingen roll. Den avlästa informationen kan delas med Turkiet. Men bara vetskapen om att kanske vara avlyssnad skapar självcensur. Vilket kanske är själva poängen.

Mattias Beijmo
Aftonbladet Kultur 2 juni 2025

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Generellt sett finns det en bred konsensus inom kriminologisk forskning - både nationellt och internationellt - om att hårdare straff har en begränsad effekt på brottsligheten som helhet.Ändå bara fortsätter det att matas på med sådana förslag. Nu se...

Etnologer har länge talat om Sverige som ett konsensusland, och det gäller fortfarande. Vi måste ta fasta på att vi inte är ett splittrat land och att våra likheter är oändligt många fler än våra olikheter. I den omvärldsosäkerhet som råder är vår me...

Femton. Nä, fjorton ropas det efter. Då säger vi tretton, lite oroligt. För vi är väl värst? Tuffast med de hårda handskarna. Bara nu inget säger tolv, för då måste vi ju säga elva? Dödsstraff sades ju vara en röd linje. Var går den röda linjen här?...

Helst inget bistånd, inga flyktingar, absolut inte, men gärna att vi betalar dom därborta, så vi slipper undan. Säg det som inte kan köpas med pengar. Men att ändra våra levnadsvanor, absolut inte. Är ju smidigt om andra gör det nödvändiga som de mås...

Nästan 10 000 barn lever i hemlöshet i Sverige, enligt Sveriges Stadsmissioners definition. Not. Socialstyrelsens definition av hemlöshet inkluderar fyra boendesituationer: Akut hemlöshet, boende på institution eller kategoriboende, långsiktiga bo...