I Sverige har politiker och tjänstemän värnat objektivitetsprincipen. Den har varit en bärande norm. I nuvarande regeringsform från 1975, som är en grundlag, står det att alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Idén är att beslut och verksamheter blir bättre om de vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför stadgar regeringsformen även att regeringen, inför beslut, ska inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, och även från andra aktörer.

Nuvarande regering har återkommande kritiserats för att inte följa objektivitetsprincipen. Den har klandrats för att fatta beslut utan att först utreda frågor och för att fatta beslut som går emot rekommendationer från utredningar. Den har också kritiserats för att mörka information från myndigheter och för att vifta bort myndigheters och forskares slutsatser genom att kalla dem för åsikter.

Varför gör regeringen på detta viset? Varför backar den inte när expertmyndigheterna så unisont och med sådant eftertryck framhåller att beslutet inte är bra för berörda verksamheter?

Svaret är att beslutet i grunden inte är kulturpolitiskt utan förvaltningspolitiskt. Tidöpartierna vill nämligen minska antalet myndigheter. Det är det som är målet. Det stundande beslutet har ingenting med institutionernas verksamhet att göra. Den kan bli bättre eller sämre, dyrare eller billigare. Det spelar ingen roll. Därför behöver regeringen heller inga expertråd från verksamheten. Sådan kunskap riskerar att stå i vägen för det egentliga målet - att minska antalet myndigheter.

Regeringen är naturligtvis fri att fatta vilka beslut den vill, så länge den följer lag och grundlag. Men den spelar ett högt spel när den kringgår objektivitetsprincipen genom att göra både kommitté- och remissväsendet till tomma ritualer. Legitimiteten för dessa båda anrika institutioner riskerar att minska, och myndigheternas lojalitet till regeringen likaså.

Göran Sundström
professor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi moderna svenskar tror gärna att vi är sekulära men i själva verket håller vi bara fel saker för heliga. Ekonomin. Marknaden. Tillväxten. Konkurrensen. Det är vad vi håller för heligt. Det är vad vi till varje pris skyddar. Ekonomin i stället för e...

Ibland måste man bara stanna i tankarna. 2 miljoner människor, sådana som du och jag, skall bort. Från sina hem, från den plats de kallar sitt land. Det storpolitiska spelets vidrigheter tycks inte känna några gränser?Som om det pågående folkmordet i...

En metafor för att beskriva hur en individ och/eller en grupp gradvis utsätts för negativa förändringar. På grund av den långsamma förändringen blir individen/gruppen inte medveten om att situationen försämras tills det är för sent. Till exempel en s...

När utrikesministern, genom att förstärka kammaråklagaren Mats Ljungqvists slängiga ordval om hittepå och det mer vaga ”nästan känslan av en påverkansoperation”, idag höjer tonläget ytterligare gällande misstankarna mot Blankspots publice...

I en omfattande kartläggning av perioden 1900-2007 i USA har Gilligan visat hur både mord och självmord regelmässigt har ökat i perioder när den förda ekonomiska politiken har lett till ökad ojämlikhet, för att lika konsekvent minska när de ekonomisk...