En skräckbild som ofta målas upp i väst­världen är att den internationella migrationen skulle vara större än någonsin, att antalet flyktingar växer lavinartat, att människor från särskilt fattiga länder genom orealistiska löften från smugglare luras att migrera och att invandrare från icke-västliga kulturer inte klarar av att anpassa sig. Syftet med ”kriget” är att stoppa irreguljära migranter, alla som saknar pass och visa, även flyktingar. Det sker genom att bygga murar, i både bokstavlig och bildlig mening.

Med utgångspunkt i den internationella forskningen granskar de Haas i sin bok ”How migration really works” (Viking Penguin, 2023) kritiskt de utsagor som förekommer i debatten. Den bild han tecknar avviker i viktiga avseenden från den som förmedlas av ledande politiker. Han konstaterar till exempel att antalet internationella migranter visserligen har ökat men att detta främst speglar befolkningsutvecklingen. Andelen av världens befolkning som lever i ett annat land än sitt födelseland har sedan 1960-talet legat stabilt kring 3 procent. Det innebär att 97 procent nu som då lever i sitt födelseland. 

Andelen flyktingar i världens befolkning har sedan 1960-talet varierat mellan 0,1 och 0,35 procent. Den har ökat i samband med krig och kriser, men det har inte skett någon trendmässig ökning. Andelen var 0,33 procent i början av 90-talet och 0,25 procent 30 år senare.
Trycket från flyktingar är inte heller något som främst berör västländerna. 85 procent av dem finns i fattiga länder i flyktinghärdarnas närområden.

Bengt Westerberg, kulturdebatt@dn.se

Not. Hein de Haas, sociologiprofessor, University of Amsterdam

https://etidning.dn.se/shared/article/kanske-ar-det-dags-for-ett-systemskifte-i-migrationsfragan/Qh6FrQZt