När regeringen går till val 2026 kommer den att ha sänkt bilisternas bränsleskatter med 17 miljarder. Det är en ”sifferexercis” som är större än vad regeringen satsade på välfärden i Sveriges kommuner och regioner i förra budgeten.

Sverige lägger sig i EU-botten när det kommer till bränsleskatter där vi enligt finans­departementet tävlar med Bulgarien om att göra det förmånligt att köra bil.

Notan för att garantera bilägarna lägre kostnader betalas av alla andra. (Tomas Ramberg i DN)

När regeringen minskade reduktionsplikten ned till 6 % så ökade utsläppen med 50 miljoner ton. Nu sänks det ökade utsläppet till ca 47,5 miljoner ton fram till år 2030.

Kriminella gäng driver HVB-hem med gängkriminella som personal. Det varnar polisen för i en tidigare hemligstämplad rapport som DN har tagit del av.
Taxi, privatskolor och hemtjänstbolag. Listan kan göras lång över den heliga avregleringens mörks baksida.
Hur mycket skall falla sönder och offras innan galenskaperna får sin ände?
Eller kanske det ännu inte är så att priset inte är för högt för att näringen skall få fortsätta att agera på de nyöppnade marknaderna?

Medan spekulationerna om framtida miljardnotor härjar kan det vara värt att påminna om att vi här och nu lever med något som vi vet kostar ”hundratals miljarder”. År 2022 gjorde våra fyra storbanker 135 miljarder i vinst, och förra året landade räntegapskalaset på 180 miljarder. Att täppa till detta hål, till exempel genom att låta statliga SBAB konkurrensutsätta bankernas oligopol, skulle kunna göras i morgon. Ändå rånas låntagare år efter år trots att alla politiker verkar vara emot det.

Vissa kostnader kan vi uppenbarligen leva med. Andra kostnader hotar med undergång. Det som avgör är inte summan, utan vem som kostar.

Roland Paulsen, DN

Sverige är det enda EU-landet som inte har begärt pengar ur EU:s gigantiska coronafond. Skälet är att Sverige efter den sänkta reduktionsplikten inte längre uppfyller villkoren för att få några pengar ur fonden.
Sammanlagt handlar det om 40 miljarder kronor - pengar som Sverige hade kunnat använda för investeringar i främst digitalisering och ­konstruktivt klimatarbete.

Björn Wiman, DN 25 aug 2024

Medarbetarna på lobbyorganisationen Svensk näringsliv lever inte som de lär. Vilket är föga förvånande. Brukar ju sällan vara så, bland de som ser omvärlden genom glasögonen vi och dom. Talar gärna om hur saker och ting skall vara ordnade, men det gäller (såklart, vad trodde du?) inte de själva. Gäller f ö på fler ställen än dessa lobbyister.
Kortare arbetstid än snittet för jämförbara tjänstemän, och tre månader om året klockar de in på 32,5 tim/vecka.
Nu är det ju på inget sätt något att uppröras över, och inte heller någon förlust för Sverige. Lobbyister och s k kommunikationbyråer med huvudsaklig uppgift att påverka förtroendevalda tror jag nog att vi står oss rätt bra ut. Ja, förmodligen långt mycket bättre än den osunda och odemokratiska sörja som växt fram. Ju färre timmar dessa lobbyister verkar, desto bättre. Så stå på bara i nästa avtalsförhandling. Driv gärna frågan om ännu kortare arbetstid. Ju kortare dessto bättre!

Planerna på ny kärnkraft motiveras ofta med att elbehovet kommer att explodera de närmaste decennierna. I sin senaste framtids­vision tror Svenska kraftnät att den svenska elanvändningen kan mer än fördubblas till 2045.

Historien ger skäl att se skeptiskt på sådana spådomar.

Det svenska kärnkraftsprogrammet byggdes upp på 1970-talet. Det kom att göra Sverige till världens största kärnkraftsnation, mätt per invånare.

Den väldiga satsningen byggde på prognoser som sedan visade sig verklighetsfrämmande. Elprognosutredningen från 1974 trodde till exempel att elanvändningen år 2000 skulle kunna bli runt 350 TWh. I verkligheten blev den mindre än hälften, under 150 TWh.
Prognosmakarna föreställde sig att en växande produktion och ökande befolkning automatiskt skulle kräva mera el.

En föreställning som helt kom på skam.

Elanvändningen i Sverige har stått stilla i nästan 40 år. På senare tid har den till och med minskat. Förra året hade Sverige den lägsta elförbrukningen sedan 1990.
Ändå har befolkningen växt med två miljoner och den svenska ekonomin nästan fördubblats under samma period.
Vi är helt enkelt effektivare än någon trodde. Inte minst industrin har blivit mycket bättre på att snåla med el.

Dagens prognosmakare tror att planerna på grönt stål, elektrifierad bilpark och andra fossilfria industrisatsningar kommer att ta oss till helt nya höjder av elförbrukning som inte längre kan mötas med effektivare elanvändning.

Det återstår att se.

(Tomas Ramberg, DN)

Det är enormt frustrerande att se det här hända. Jag saknar den tiden då vi i alla fall kunde prata om saken, när det fanns en debatt. Vi var många som såg att trots sina utmaningar så är invandringen nåt som i slutändan gör Sverige stort och rikt. Jag minns att de kallade oss PK på den tiden. Eller ?godhetsknarkare?. Lite senare blev vi kort och gott ?woke?. Och sen ?svenskfientliga? och ?folkförrädare?.

Nu kallas vi ingenting, för vi finns inte kvar.

Alex Schulman
alex.schulman@dn.se

Regeringen firar. Människor lämnar landet. Utvandringen större än invandringen. För första gången på 50 år, visar siffrorna från det första halvåret att vi har nettoutvandring.
Extra glädjande för Regeringen är tydligen, eftersom de siffrorna särredovisas på pressträffen, att det är människor från länderna Irak, Somalia och Syrien som utvandrar mer än invandrar. Så att ingen skall missförstå den totala bilden, förmodar jag? Den förda politiken träffar sitt mål och gör jobbet.