Social tillit slogs fast i en rapport från Nordiska ministerrådet 2017 (Tillit - det nordiska guldet) som en avgörande framgångsfaktor. Något som särskiljde de nordiska länderna från övriga. Det s k samhällskontraktet bygger på den grad av tillit som medborgarna känner. Hög grad av tillit kan mätas i samhällsekonomiska termer.

"Vad gäller statens roll har forskningen framför allt pekat på upplevd rättvisa i samhällsinstitutionernas agerande samt låg grad av korruption, särskilt under de senaste årtiondena. En annan viktig faktor är en generell välfärdsstat som motverkat skapandet av underklasser i samhället. Att staten också eftersträvat att höja utbildningsnivån i befolkningen har haft positiv betydelse i sammanhanget."

Omvänt är det kanske inte svårt att räkna ut vad som händer om de faktorer som bygger tiilit inte längre är för handen? Om samhällsinstitutionernas utjämnande funktion inte längre är märkbar och dessa gradvis nedmonteras, om korruptionen tilltar, om skolan inte längre varken lever upp till sitt kompensatoriska uppdrag och inte heller erbjuder lika möjligheter för alla och om de ekonomiska klyftorna i samhället hela tiden ökar?

Rapporten baserar sig på utvecklingen fram till 2017. Utvecklingen i Sverige för den gemensamma sektorn följer nog ingen tillitsbyggande kurva för den efterföljande tiden.

”Det är svårt att föreställa sig samhällsmodeller som de nordiska om inte medborgarna litar på att andra medborgare också, genom skattesystemet, bidrar till samhällsekonomin samt att myndigheterna hanterar medlen på ett rättvist och effektivt sätt fritt från korruption. Frågan är om inte de nordiska samhällena har mer att förlora på minskad social tillit jämfört med andra länder."