Nästan alla världens länder har lagt ansvaret för utbyggnaden av sol och el på staten. Nej, jag bara skoja. På privata företag, såklart. Det är marknaden som ska lösa omställningen och därmed rädda mänskligheten. Så, vad gör ett företag? Investerar, för att gå med vinst. Det vill säga: stoppar in kapital. Projekterar. Grejar. Får till sin vara. Säljer den.

Hur mycket vinst genererar varan el från en solcellspark eller vindpark som man byggt och äger? Omkring 5-8 procent under hela sin livscykel, enligt Brett Christophers.

Hur mycket vinst kan man kamma hem på att ta upp kol, olja, gas och sälja den som vara? Åtminstone femton procent.

Vi har alltså att göra med en värld där det år 2024 går att tjäna avsevärt mycket mer pengar på att sälja kol, olja och gas - som till stora delar eldas upp för att göra just el - än vad energibolagen kan räkna in om de satsar på elproduktion från vind och sol. Det är med andra ord betydligt mer lönsamt för energijättarna att förstöra vårt enda hem i universum för oöverskådlig framtid, än att inte göra det.

Jonas Gren
Poet och fo?rfattare, bland annat till romanen ?Kromosomparken? (Weyler) kulturdebatt@dn.se

De regionala elnäten byggdes upp av Vattenfallsstyrelsen och elva regionala kraftbolag, som huvudsakligen ägdes av kommunerna och de stora basindustrierna.
Arne Kaijser, teknisk fysiker och professor emeritus i teknikhistoria vid KTH, sade i en DN-artikel 2023 att ”målet inte var vinst utan billig och leveranssäker el till ägarna, som var staten, kommuner och i några fall basindustrin”.
Han tillade: ”Elen sågs inte som en handelsvara utan snarare en gemensam samhällsnytta”.

Sveriges elförbrukning stagnerade i början av 90-talet. Sedan avreglerades elmarknaden 1996. Elnäten blev hett villebråd. Där kunde bolagen enkelt höja vinster genom att höja din och min elnätsavgift. Tre stora kraftkoncerner köpte upp över 100 mindre elbolag, ofta billigt, av ekonomiskt trängda kommuner och basindustrier under 90-talskrisen.

Av Sveriges runt 170 elnätsbolag är det därför tre stora koncerner som tjänat nästan alla pengar: Vattenfall, tyska Eon och Ellevio som ägs till 50 procent av ett kanadensiskt pensionsbolag.

Trots att det knappt byggts några nya nät sedan 1990-talet har de tre höjt elnätsavgifterna dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället under de senaste tio åren, visade en genomgång av DN 2023.

Jonas Fröberg
jonas.froberg@dn.se