”Därmed fortsätter Sveriges statsskuld att sjunka i snabb takt. Bara sedan 2009 har den halverats från 36 till 18 procent av BNP. Räknar man in hela den offentliga sektorn var skulden drygt 33 procent av BNP i mitten av 2022 och spås enligt regeringens prognoser sjunka till 26 procent år 2025. Det ska jämföras med 86 procent som är genomsnittet i EU.

I en rapport häromåret från konsultfirman McKinsey konstaterades att Sverige näst efter Kina är det land där staten har störst tillgångar i förhållande till BNP.

Trots att staten bara blivit rikare och rikare har den offentliga sektorns investeringar sjunkit, från 5,4 procent av BNP 1994 till 4,5 procent 2021. Statens utgifter har fallit från 30 procent av BNP till runt 20 procent, en skillnad på 500 miljarder.

Sverige har råd med det mesta. Istället lyckas inte staten leverera det allra mest grundläggande.

Andreas Cervenka

https://www.aftonbladet.se/a/wAvVyd

”Mitt under EU-mötet i Kiruna i förra veckan levererades bomben: Stora jordartsfyndigheter hade hittats Sverige. Tillgången sades vara unik och värdet beräknades vara nästan i paritet med de norska oljefyndigheterna.

Med tanke på att oljan har gjort Norge till ett av världens rikaste länder, där landet kunnat reducera statens, det vill säga befolkningens, samlade statsskuld till noll kronor och där lönerna kunnat stiga betydligt högre än i Sverige såg detta onekligen bra ut för svenskarna.

Skulle svenskarna nu kunna njuta av att vara den nyrikaste befolkningen i Norden?

Nej, tyvärr finns det en avgörande skillnad mellan Norge och Sverige.

Det är nivån på ländernas prospekteringsavgifter.

Medan Norge genomgående haft mycket höga prospekteringsavgifter, alltså att de bolag som ville hämta upp oljan på norskt territorium får betala höga avgifter, är de svenska prospekteringsavgifterna extremt låga och i praktiken helt försumbara.”

”Även i Norge sker oljeutvinningen till största delen i privat regi. Men de privata prospekteringsbolagen betalar, som sagt, höga avgifter till den norska staten, alltså till det norska folket, för att få ta upp oljan.

Det är dessa avgifter som byggt upp den gigantiska norska oljefonden. Vid halvårsskiftet 2022 var fondens värde 11 657 miljarder norska kronor.”

Martin Klepke
Arbetet.se

”Begreppet ”Davosman” populariserades av den amerikanske statsvetaren Samuel Huntington. Han skrev en akademisk studie 2004 om hur den globala ekonomin hade lett till uppkomsten av en ny global ”superklass”. Han ­kal­lade dem för ”Davosmännen” och World economic forum i Schweiz var deras andliga hem.”

”Davosmännen kan vara akademiker, företagsledare, entreprenörer eller politiska ledare, kanske till och med europeisk kunglighet…”

”Davosmannen har också förändrats genom åren. Forskare vid London school of economics analyserade förra året de pressutskick som företag gjorde inför World economic forum.
För fem till tio år sedan dominerade fortfarande begrepp som ”tillväxt”, ”internationell” eller ”ekonomisk utveckling”. Dessa ord kom i inbjudningar till seminarier med rubriker som ”det afrikanska tillväxtundret har bara börjat” eller ”därför är handel det bästa sättet att bekämpa fattigdomen”.
Davosmannen pratar dock inte längre på det sättet. Han använder ord som ”utsläpp”, ”koldioxid­skatt”, ”jämställdhet”, ”etnicitet” och ”miljö” visar forskarna.
Det var helt enkelt ganska länge sedan som Davosmannen trodde på otyglade marknadskrafter.”

Katrine Marçal
katrine.marcal@dn.se

https://etidning.dn.se/shared/article/nu-pratar-davosmannen-om-ekonomisk-krigforing-och-frysta-for/tEFGpcBv