En myndighet utreder ev missförhållanden själv. Inte någon tillsynsmyndighet eller JO. Den kritiserade myndigheten tillsätter själv först efter uppmärksammade artiklar i pressen en egen utredare. När denne lägger fram sin utredning får det en gigantisk bevakning med direktsändningar i de båda public servicekanalerna.
Förvisso en juridiskt meriterad utredare, men ändå inte en rättsvårdande instans eller någon som har en myndighetsfunktion som är relevant kopplad till updraget. En utomstående utredade men hur fristående är han från den som givit honom uppdraget? Bara genom att ställa sig frågan om vi tror att han arbetar pro bono eller möjligen får ett arvode för sin insats? Det vet vi inte, såvitt jag vet. Ingen verkar heller hanställt den frågan.
Det pågår samtidigt en brottsutredning kring samma händelser, som ännu inte är slutförd. Det rimliga hade förstås varit att avvakta den pågående brottsutredningen och därefter fokusera på vilka konsekvenser ev lagföring skall få för de inblandade. Samt också hantera ev frågor som ur ett myndighetsperspektiv är relevanta, men som inte utretts som brott.
Nu är det svårt att frigöra sig från misstanken att myndigheten i fråga försöker sätta bilden, som det numera heter. Och direkt svagt att bevakande medier så okritiskt vidareförmedlar utredningstesultatet som om det vore en opartisk sanning, förmedlad av ett rättsinstitut.

”EU-lag trumfar svensk lag, inklusive svensk grundlag. Ända sedan de helt revolutionerande domarna Van Gend en Loos och Costa v Enel på 60-talet vet vi att EU är en helt annan rättsordning än de nationella. Appliceringen av EU-rätt är överstatlig.

Även om en förordning som den i det aktuella fallet inte har gjorts till svensk lag så gäller den som lag i Sverige. Det är grejen med förordningar: De är direkt gällande från de datum som anges i dem. Helt oavsett länders åsikter om egna lagar o lagstiftning o blablabla.

Förordningen i det aktuella fallet hade inte retroaktiv verkan, vad jag kan förstå. Den gällde från det datum den utfärdades, inte bakåt i tid. Att Sverige inte gjort om den till svensk lag i tid är irrelevant, because 2 ovan.

Det är oerhört pinsamt för en gammal EU-rättare som mig när Sveriges regering beter sig såhär. Mina studenter som läst sex veckor EU-rätt hade kunnat förklara detta. Det är vare sig kontroversiellt eller särskilt svårt.”

Joakim Zander
Lecturer in EU law
Ekonomihögskolan, Lunds universitet

"Det kommer att krävas en aldrig tidigare skådad omställning avseende samtliga aspekter av samhället”.

Den ukrainska staten listar 16 207 försvunna barn med namn, bild och födelsedatum, men en del av dem kan vara försvunna inom landet.
Kan vara bortförda och omplacerade i och av Ryssland.
Måtte dessa avskum ställas inför rätta av internationell domstol och dömas hårt. Och framför allt att återföring och återförening ske. Allt annat är oacceptabelt. Helvetet har en särslild plats reserverad även för dem som rövar bort barn.

Monopolet upphävdes 1994. Blev det bättre?

www.maxgustafson.se

Svensk postutdelning var statlig i 358 år.

www.maxgustafson.se

Är det inte märkligt att lögnen som företeelse anses som etablerad och kanske t.o.m något som liknar accepterad inom politiken? Den är föremål för återkommande betraktelser på kultursidorna. Den analyseras som vilken strömning eller trend som helst.
Influencerna kommer som vanligt utifrån. Ett koncept som tagits upp för tydligen anses det som framgångsrikt, kanske på goda grunder.
Det rycks förmodligen mest på axlarna hos de som sedan tidigare tappat sin fulla tilltro. Vänskapskorruption och återkommande arvodestrixande har förtjänstfullt krattat den manegen.
Men borde vi inte, om vi försöker nollställa oss och framkalla en bild av hur det var tänkt och således borde vara, reagera annorlunda, än med axlarna?

”Dagens politiker försöker skapa en image, etablera en bild av verkligheten och vill utstråla vissa noggrant valda värden. Det kräver inte sällan att de ljuger, inte bara för sina motståndare, utan än mer för sina anhängare. Risken är överhängande att de själva börjar tro på sin lögn.”

Patrik Hagman
Docent i politisk teologi och författare
kulturdebatt@dn.se

https://etidning.dn.se/shared/article/mycket-tyder-pa-att-ebba-busch-tror-att-sanningen-ar-viktig/rlC717lp