På Borås Tidnings ledarsida idag framförs igen den mycket märkliga ståndpunkten att en kommun inte skall ägna sig åt att främja en av demokratins grundbultar; att försöka förbättra valdeltagandet.

Jag har tidigare skrivit om detta vid det förra tillfället som samma åsikt framfördes. Då efter det ordinarie valet 2010. Då framkallades ledarkommentaren av ett pressmeddelande från Borås Stad där det informerades om att den då genomförda kampanjen, som försökte få förstagångsväljare att rösta, varit framgångsrik.

En enig Valnämnd i Borås Stad tycker i vart fall det rakt motsatta. Den gjorde det inför valet 2006. Den gjorde det inför Europaparlamentsvalet 2009. Den gjorde det likaså inför riksdagsvalet 2010 och även nu inför Omvalet 2011. Man har kommit till slutsatsen att Valnämndens demokratiska uppdrag sträcker sig längre än att organisera vallokaler, röstmottagare och att sätta in annonser om öppettider. Funderat lite längre och bestämt sig för att vara aktiva, till och med proaktiva, och upplysa och uppmana till valdeltagande på en mängd olika sätt. Nämnden har fått ett gott resultat vid de tre första tillfällena. Vid Omvalet syntes inte ansträngningarna direkt i ett högre valdeltagande i Borås vid en jämförelse. Valdeltagande var förvisso högst i Sjuhäradsområdet, men nådde inte inte upp till genomsnittet i Västra Götaland.

Tidningens fokusering på att kommunen genomfört en kampanj kan tyckas märklig mot bakgrund av att i övriga delar av Västra Götaland nu förs en diskussion om det mycket låga valdeltagandet i Omvalet, vad som kan ha orsakat det och hur man kan vända utvecklingen. Borås Tidning försöker via krigsstora rubriker på tidningens förstasida som utropar: "Borås betalade mest" och redovisa kommunens utgift på 250.000 kr för en kampanj som gav "magert resultat" vrida läsarnas intresse åt ett annat håll. Vad kan syftet vara med den strategin?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De klassiska problemen med kärnkraft: en evig avfallsskuld, olycksrisken, säkerhetsrisker, urangruvor och en sårbar och centraliserad elproduktion, väljer regeringen att tala tyst om. Istället lyfts klimatet som ett av de avgörande skälen till att vi...

Enligt våra beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8-17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft. Detta inkluderar kostnader för flexibilitet och hänsyn till begränsningar i över...

Att antalet lastbilar ökar är ingen nyhet för den som kört bil de senaste decennierna. Markant.En medeltung lastbil (exempelvis 12-16 ton) kan orsaka vägslitage som motsvarar flera tusen personbilar. Det har beräknats att en lastbil kan motsvara slit...

Forskning om så kallade hundvisslor kan bidra till insikter om varför fakta och förnuft sjunker i status i det offentliga samtalet. Enligt Robert Henderson och Elin McCready bedömer åhörare en talare utifrån två faktorer: sanningshalten i talarens ut...

Men när frågan om att ändra i grundlagen för att kunna dra tillbaka medborgarskap är på agendan kommer också de olika måttstockarna för människor i samma samhälle att aktualiseras. Vissa kommer att kunna berövas sitt medborgarskap på grunder som sann...